Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hoftärnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Du kan hafva rätt,» svarade den andre, »men hvad vill du jag skall göra? En furstes omgifning är ju alltid bunden vid det öde som träffar hans person. Hvarken du, jag, eller vår Pragiska vildhjärna skulle dröja på denna, i öfrigt rätt angenäma själftagna förvisningsort, om Sveriges sysslolöse tronföljare kunde vistas på någon annan. Till och med guldet måste renas, innan det får sitt rätta värde; ty högst sällan träffar man en gedigen klump, som redan i daningen blifvit fri från främmande tillsatser. På samma sätt förhåller det sig med människan: äfven hon behöfver förädlas. Det sjudande ungdomliga modet måste sansas, för att utbilda sig till manlig verkningskraft; den framåt sträfvande viljan måste öfva sig på svåra hinder att öfvergå till ståndaktighet, och när man länge deltagit i världens brokiga vimmel, är det nyttigt att i enslighet få begrunda dess rätta värde.»
»Visserligen, men detta angår egentligen dem som blifvit bestämde att styra. Ynglingar i allmänhet måste uppöfva sina krafter genom deltagande i dagens händelser. Tiden för betraktelsers anställande inträffar icke förr än man vet hvad man skall bedöma; ty dessförinnan öfvergår tanken så lätt till skadliga svärmerier, på sätt vi nyss hörde. Hvad skulle ers höghet säga, om jag anhöll att Adolf fick följa mig på min i höst förestående resa till Stockholm? Hofvets glans torde åtminstone aflägsna hans tankar från den lilla bondtärnan, som så uteslutande sysselsätter honom.»
»Det kan så vara, min käre Paul, ty med ett enda förnuftigt, strängt ord tror jag mig kunna göra slut på hela älskogskomedien; men får han smak för de nöjen som nu för tiden sysselsätta drottningens hof, kan sista villan bli värre än den första. Men lika mycket, du skall få taga honom med dig. Ditt vaksamma öga är ej så lätt bedraget, och skulle du märka, att han råkar på afvägar, så kan du skicka honom hit tillbaka med vederbörlig förpassning. Allt ifrån den stund då han inträdde i min tjänst har jag för honom haft ett slags faderskänsla, som jag icke rätt kan förklara; och om jag icke blifvit vilseförd af det äfventyrliga i hans forna öden, måste någon intressant hemlighet vara förbunden med hans tillkomst. Ett så lågande begär efter bedrifter och ett sådant mod som han visat är sällan slumpens verk, utan ett arf af frejdade fäder. Ju ädlare planta, desto ömmare bör hon vårdas, ty på ett eller annat sätt gör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
