- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
67

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - III. Återlösningen - 80. Vilken kärlek oss bevisad - 81. Milde människornas vän

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

7.
Att försonlighet oss lära,
Ödmjukhet och tålamod
Du, så kärleksrik och god,
Du, så stor i makt och ära,
Oss i ringhet föregår,
När du andras fötter tvår.

8.
När du är så djupt bedrövad
Över Judas’ fall och brott,
Ack, vad bliver då min lott?
Daglig synd, av mig förövad,
Daglig svaghet, daglig brist
Har förrått dig, Jesu Krist!

9.
Petrus sig i faran kastar,
Tror sig fast som klippan stå,
Lovar att i döden gå.
Giv, att jag ej lika hastar
Oförvägen på en stig,
Där jag lätt kan glömma dig.

10.
Giv, att jag dig ej försakar,
Bed för mig och styrk min tro.
Jesu, giv, att all min ro
Jag i din förening smakar
Och som du från världen går,
Att med dig jag leva får.

Svensk förf. (1700-talet).
Kr. Dahl (1758—1809).
J. O. Wallin (1779—1839).

81.

Milde människornas vän,
Hur dig lik i alla öden!
Hur i livet, hur i döden
Detta hjärta känns igen,
När du alla kval att smaka
Uppgår till Jerusalem;
När de dina dig försaka,
Du dock ej försakar dem.

2.
Evigt gode, du ej kan,
Fast du dör, dem övergiva,
Du med dem förent vill bliva,
Dem förena med varann.
Därför, när din stund var inne,
Du dem till en nattvard bjöd,
Som till tidens slut är minne
Av din kärlek och din död.

3.
Och i brödet, du dem bröt,
Och i kalken, du dem räckte,
Broderskänslan för ditt släkte
Kraften av din Ande göt.
Och i denna stund av smärta,
När ditt avsked förestod,
Det, du gav dem, var ditt hjärta:
Din lekamen och ditt blod.

4.
Ja, i detta vin och bröd,
Jesu, du dig själv har gjutit,
Dig och oss emellan slutit
Ett förbund i liv och död.
Medlen här naturen givas
Att besökt av nåden bli:
Här förenas, införlivas
Jord och himmel,
Gud och vi.

5.
Nu jag följer dina fjät.
Du som älskade och blödde!
Hur du levde, hur du dödde,
Må min tro förkunna det.
Du som i din sista smärta
Även tänkte huld på mig!
Jag med dig uti mitt hjärta
Lever, dör, står upp med dig.

B. Schmolck (1672—1737).
C. J. Lohman (1694—1759).
Kr. Dahl (1758—1809).
F. M. Franzén (1772—1847).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0065.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free