- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
81

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - III. Återlösningen - 105. Du segern oss förkunnar - 106. Upp, min tunga - 107. Sig fröjde nu var kristen man

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


105.

Du segern oss förkunnar,
Du oss förlossat har,
Dig prise våra munnar,
O Jesu, vårt försvar!
Du dödens udd har krossat
Och gravens bommar lossat
Och livet fört därut.

2.
Du träder fram i ära,
Och världen fylls av ljus.
Dess strålar hugnad bära
I själva dödens hus.
Fröjd är i änglars boning,
På jorden fröjd, försoning
Och ett odödligt hopp.

3.
Ej graven oss förskräcker:
Den var din bädd också.
Din milda hand oss räcker,
Hur djupt vi vila må.
Den dig i, livets skiften
Har följt, skall ock ur griften
Upptagas i din famn.

4.
Ty lär oss leva, lida
Som du och dö din död;
Låt oss din hjälp få bida,
I kampen var vårt stöd.
Blott den, som delar striden,
Skall dela segern, friden
Och himlens ro med dig.

5.
När, Herre, du oss väcker
Den sista morgonväkt,
Och du din hand utsträcker
Att döma jordens släkt,
Ljuvt skall din stämma klinga
Och oss det budskap bringa,
Att ingen död mer är!

E. G. Geijer (1783—1847).

106.

Upp, min tunga,
Att lovsjunga
Hjälten, som på korsets stam
För oss blödde,
Led och dödde
Som ett menlöst offerlamm!
Han ur griften,
Efter skriften,
Nu i ära träder fram.

2.
Han fullgjorde
Vad vi borde
Och blev vår rättfärdighet.
Han avvände
Vårt elände
För båd’ tid och evighet.
Han förvärvde,
Att vi ärvde
Ljus och frid och salighet.

3.
Vi förlossas.
Ormen krossas;
Avgrundens och dödens makt
Nu är bunden.
Från den stunden
Allt är Sonen underlagt.
Nu är helat,
Vad vi felat,
Och Guds nåd i ljuset bragt.

4.
Gamla, unga
Må lovsjunga
Faderns makt och härlighet
Och hembära
Sonen ära
För så stor barmhärtighet.
Prisa Anden,
Som vid handen
Förer oss till salighet!

Venantius Fortunatus († o. 600)
— G. Ollon (1646—1704).
J. O. Wallin (1779—1839).


107.

Sig fröjde nu var kristen man,
Att Jesus Kristus seger vann!
Hans gudom nu är uppenbar
Liksom en morgonstjärna klar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free