- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
136

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - 184. Hjälp mig, min Gud, ack, fräls min själ - 185. När jag besinnar, store Gud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

För mig ej mer ett tröstens ord,
Som hjärtat vederkvecker
Och hoppet åter väcker?

5.
Det finns ett ord, för mig så kärt,
Så fast och så anammansvärt
Till själens liv och hälsa:
Att Jesus världens synder bar,
Att han i världen kommit har
De fallna till att frälsa.
O nådens evangelium:
Att han som rövaren ett rum
I paradis förunnar,
Sig över mig varkunnar.

6.
O Jesu, Davids Son, till dig
Min blick, mitt hjärta vänder sig
Och mina händer sträckas.
Gör ångern sann, fast den är sen,
Och två mig från de synder ren,
Av dem min själ befläckas.
Ett villat får, som funnet är.
Ack, till den frälsta hjorden bär
På hulda herdearmar,
O du som dig förbarmar!

J. O. Wallin (1779—1839).

185.

När jag besinnar, store Gud,
Hur ofta dina helga bud
Av mig förgätna blivit,
Hur framgent uppå lastens stig
Jag samlat skulder över mig
Och Herren övergivit;
Då ser jag mina synders tal
Med fasa, blygd och samvetskval.
O Gud, vad står mig åter.
Om du mig ej förlåter?

2.
Jag har till snöda lustars träl
Förnedrat en odödlig själ,
Den högsta skatt jag äger.
O samvete, med ångerns slag
Du rövar glädjen från min dag
Och sömnen från mitt läger.
Förgäves bjuder världen tröst;
Och yrans larm och flärdens röst,
Som dövar och förvillar,
Ej själens oro stillar.

3.
O, kan jag hoppas tillgift mer
Utav en Gud, som allting ser
Och rättvist vedergäller,
Då för min överträdelse
Var stund mitt eget samvete
Med straffets dom mig fäller?
Gud, med vad brottsligt överdåd
Jag har förspillt din dyra nåd.
Mot dig beständigt brutit
Och dock din kärlek njutit!

4.
Var skall jag fly, Allvetande,
För dig, som prövar njurarne
Och hjärtat utrannsakar?
Din blick, som genomtränger mig,
Till varje känsla sträcker sig,
På varje tanke vakar.
Av blygsel höljd, av ånger tärd,
Jag är, o Gud, din nåd ej värd;
Av ångest jag försmäktar,
Mig själv ej hjälpa mäktar.

5.
Men ack, i livets ord jag har
Ännu en tröst, en tillflykt kvar
Att få med Gud förenas.
Var lugn, min själ, och fatta mod.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free