- Project Runeberg -  Den svenska psalmboken / Herzogs-Melins 1932 /
245

(1932-1940)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den svenska psalmboken - V. Kristligt sinne och förhållande - 356. Du som i ditt ord förkunnar - 357. O Gud, som mina steg ledsagar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

5. Milde Jesu, dem ledsaga
På den väg, dem förestår;
Låt ej världens kärlek draga
Dem ett steg från dina spår.
Giv av ditt försoningsblod
Dem i faran kraft och mod;
Låt din kärlek, om de falla,
Dem till skyndsam bättring kalla.

6. Då till himmelsk glädje röras
Dessa frälsta barnens bröst,
Må ifrån ditt tempel höras
Allas vår förenta röst:
Pris ske dig som med ditt ord
Ger ännu vid nådens bord
Nya lemmar åt din kyrka
Att med trogna bröst dig dyrka!

S. Ödmann (1750-1829).

En äldre kristens tackoffer på sin födelsedag.


357.

O Gud, som mina steg ledsagar
Ifrån min vagga till min grav,
Dig helgas främst bland mina dagar
Den dag, då mig du livet gav;
I ditt beskydd, min högste vän,
Jag lugn och lycklig firar den.

2. För svag är denna röst att lova
Ditt milda, underfulla råd;
Allt vad jag äger, är din gåva,
Allt vad jag njuter, är din nåd:
Vad är, som jag dig offra vill,
Då allt, o Gud, dig hörer till?

3. Att jag ifrån de späda åren
Fått i din kunskap växa opp,
Att faror, som mig följt i spåren,
Ej villat eller släckt mitt lopp:
Dig tackar jag, o Gud, därför,
Som växten ger och bistånd gör.

4. För allt, som hugnat har min levnad,
För mödors lön, för vänners tro,
För hälsa, dagligt bröd och trevnad,
För hyddans och för hjärtats ro,
Dig tackar jag, till tårar rörd,
Och vet, att jag av dig är hörd.

5. Väl har ock nöden mig ödmjukat
Och sorgen undervisat mig;
Men om för dem jag underdukat,
Det var den stund jag glömde dig.
Nu läkt av samma hand, som slog,
Jag tackar dig som gav och tog.

6. Jag sörjer ej för morgondagen,
Ty Herren för mig sörja skall:
Hans hand är aldrig från mig tagen,
När jag är trogen i mitt kall.
Vad fruktar jag, vad felar mig,
O Herre, när jag haver dig?

7. Vad mer, om hjärtat ock skall blöda
Ännu av korsets tyngd och kval,
Jag vet, att tidens vedermöda
Och några mulna timmars tal
Ej ar att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:51:50 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/psalmbok/1932/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free