Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugoåttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fyll i ölstånkan ännu en gång! Alla tala om, att jag dricker, men ingen talar om min törst, ha ha!
— Sex stora supar och tre remmare vin — sade värden, som räknade med nya kunder. — Jag kunde nog tala om ett och annat; men jag säger bara: i dag ha vi något och i morgon kanske ingenting. Nog kan jag tiga alltid; men om vi en vacker dag bli öfverfallna och drifna från hus och hem och uppbrända utaf fienden, så kom i håg mina ord.
— Sedan vi blifvit uppbrända utaf fienden ha vi allt svårt att komma ihåg edra ord — inföll en munter herre, som med kappan på ena axeln kastade några klingande mynt på disken.
Källarmästaren skrattade, han var en för slug värd för att bli stött, om det föll någon af gästerna in att gyckla öfver honom.
— I brådskan — sade han — kan man allt yttra ett och annat löjligt ord; men i alla fall, utsigterna äro icke de bästa för oss... inte är jag just den, som säger efter hvad jag hör; men i dag morgse hviskade tvenne herrar sinsemellan, att danskarna, som äro i förbund med ryssarna, nu inbrutit öfver sydöstra gränsen af Norge och som bäst hålla på att bemäktiga sig hela trakten norr om Göteborg.
— Då kan jag säga en riktigt färsk nyhet — sade herrn med det muntra ansigtet, i det han behagfullt draperade sin kappa. — Kungen har varit i Dalarne och från höjden af Mora kyrka har han talat och sagt till folket: »Främlingar besudla fäderneslandets heliga jord; förrådd af adeln behöfver jag edra armar».
Ett ögonblicks tystnad följde på dessa högt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
