Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARVED.
Ja, Eders Nåde, inom Ur det så;
men utanför dess vallar råder icke
just något lugn, om annars jag kan tro
de underrättelser en vän mig gifvit.
THORKEL KNUTSSON.
Jag gissar hvad du ämnar säga. Blåsten
har-startat några trän uti min skog;
och, kanske, till och med en gammal lada
har ramlat?
ARVED.
Nej, oss Herrans vind och väder
ej skada gjort; men bortåt Skaratrakten
ett jnoln sig reser, utaf svärd och lansar.
THORKEL KNUTSSON.
Du drömmer, Gubbe! Hvilken skulle våga,
att, utan lof af mig, en krigshär samla?
Nej, det är icke möjligt.
ARVED (framtager ett
pergament-stycke.’)
Se då sjelf,
hvad detta bref från Håkan Läma säger,
som med ett ilbud nyss jag emottog, *
THORKEL KNUTSSON (läser.)
För allt hvad kärt är — för Guds egen moders
och alla Helgons skuld! bed Marsken vara
uppå sin vakt; ty vet, med egna ögon
jag båda Hertigarne komma sett
åt denna nejd, med hvar sin, krigar-skara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
