Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sel gaf ett slag med svansen på vattenytan, innan han dök
under, så hördes det långt i nattens stillhet6.
Så gingo tiderna, och småningom reste sig här en helt
annan slags skog; det blef furens tid. Björk och asp voro
nu undanträngda till för dem särskildt passande platser och
bildade ej längre skogens massa. I mera förkrympta former
utgjorde de dock alljämt det nordligaste skogsbältet. Huru
förhärskande furen varit under långa tidrymder, visa de
kvistar, barr och otaliga kottar, som mossarna gömma, här
och där äfven de väldiga stammar, som stormen vräkt ned.
Både underskog och markbetäckning torde ha erbjudit någon
olikhet med våra dagars barrskogar, för öfrigt härskade
furuskogen så länge, att den i dessa hänseenden hann att
undergå förändringar. En olikhet var påfallande. I våra
skogar se vi ofta fur och gran blandade, men här reste sig
ingen grantopp, täflande med furukronorna, ty granens tid
var ännu ej kommen; den hade ej ännu ryckt oss så nära
från sitt hem i öster. — I Danmark försvann furen före
historisk tid, ehuruväl ett minne af den ännu torde gömma
sig i ett par j utländska ortnamn.
I nästa mosslager intages furens plats af eken; dess
blad och grenar, ållon och fruktskålar förekomma i stor
mängd. Furuskogens oändeliga pelarsalar, fyllda af det
stilla sus, som låter oss förnimma lufthafvets svagaste
vågsvall, stigande som mot en fjärran kust, en enslig minnets
ö — ha nu efterträdts af väldiga grönskande kronor,
skuggande öfver stammar, som blifvit en sinnebild af kraften
och styrkan. Vi kunna lätt tänka oss, att den tidens ekar
under perioden för artens största utbedning och högsta
utveckling nått en storlek, som man nu sällan ser. Dessa
forntida ekskogar ha till och med intagit ställen, som hafvet
nu rår om. Skåne hade andra strandlinjer än nu; det bevisa
nogsamt de submarina torfmossar på Falsterboref och
utanför Ystad, där man funnit kvarstående ekstubbar. Den
soligare ektiden har säkert medfört betydande tillökning
i vår markflora äfvensom en mängd nya inflyttare bland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
