Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
90
G LAVA A L B ELD N IN G A K.
mjöliga och kantiga krosstensgruset. Detta förhållande kan
isynnerhet iakttagas hos de smärre till sina dimensioner obetydligare
biåsarna, isynnerhet vid deras nordliga utgångspunkter, der de ofta
på alla sidor i dagen omgifvas af krossgrusaflagringar, men kan
någongång äfven spåras hos hufvudåsarna, der dessas aflagringar
stödja sig emot de krossgrustäckta bergsidorna och således icke
bilda fristående vallar.
Rullstensåsarna äro bildade vid hafvets stränder. Strandbildningar.
Att rullstensåsarna för öfrigt, i likhet med de strandref, som vi
finna vid och utanför nuvarande kuster, alltigenom från bottnen upp
till ryggen blifvit bildade vid hafvets stränder, tyckes vara klart
äfven genom det förhållandet, som redan mångengång förut blifvit
omnämndt och upprepadt, att de inneliggande rullstenarna, när de
någongång hafva den ovala eller aflånga formen, merendels alltid
ligga med sin längdaxel i åsens, d. ä. den forna strandliniens
rigtning, — ett läge, som väl endast kunnat uppkomma genom en mot
åsens kärnlinie vinkelrätt verkande kraft. Är denna slutledning
rigtig och öfverallt beståndande, så förfaller också af sig sjelf den
nyligen framställda, blott på iakttagelser inom Klarelfvens
dalsträckning grundade, hypothesen ]) om åsarnas bildning genom flera
hundra fot mägtiga (djupa) floder, som skulle framstörtat i
dalgångarna med mer och mindre hastighet allt efter dalbottnens
lutning, så att på ena stället blott sand kunnat nedföras och aflagras,
på ett annat ställe åter vattnets hastighet varit så stor, att
rullstenar kunnat tillskapas och aflagras. Men under antagande af ett
sådant bildningssätt borde väl rullstenarnas läge i åsarna finnas
vara mera allmänt afvikande från det här ofvan antydda2). Och
utomdess, der inga dallgångar förefinnas, åtminstone på långt när
1) Se noten 2) å sid. 87.
2) Att enstaka undantag härifrån dock kunna förekomma, har jag haft tillfälle
att se bland annat vid den stora genomgräfningen af Uppsalaåsen, som
företogs strax söder om Uppsala stad för beredande af en beqvämare och kortare
väg från staden söder Ut. Här fanns nemligen under pågående arbete på ett
ställe blottadt ett alldeles horisontelt liggande rullstensförande gruslager, uti
hvilket alla de rullstenar, som hade aflång form, lågo inbäddade och utsträckta
i en rigtning nästan vinkelrätt mot åsens allmänna utsträckning här på platsen.
I likhet med den inom åsarna ofta utpräglade diskordanta parallelstrukturn
torde nämnda lagringsförhållande lättast kunna förklaras genom olika
vindrigtningar under åsens uppkastande, likasom det i viss mon äfven kan hafva
berott på de lokalformer, som de förut uppkastade delarna af åsen redan erhållit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
