Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BLAND SÖDERHAFSFOLKEN.
269
Havajernas lif var tillförene det sorgfriaste på jorden. I en senare
tid har deremot äfven för dem den ständiga beröringen med europeiska
element visat sig allt annat än fördelaktig, och för den smula hyfsning,
de mottagit, hafva de i vederlag fått sätta till mången måhända primitiv,
men på samma gång älskvärd egenskap. Anslående äro beskrivningarna
öfver det mottagande, man stundom kan få röna i någon af
Sandwichs-öarnas aflägsna hamnar. Knappt har ankaret nått bottnen, förr än
allt i hamnen är lif och rörelse; luften genljuder af glada röster och
öfverallt uppdyka ur det kristallklara vattnet spänstiga och blomstrande
gestalter. Det är flickor, bruna nymfer, hvilka, öfverljudt stimmande,
plaska rundt omkring fartyget,
tillropande det förvånade
sällskapet der om bord ett
klingande "alohaf (välkommen!),
allt under det leden af
simmer-skor allt mera tätna och de
vattenperlor, dessa stänka,
glin-dra i solen som irrbloss kring
de blomsterkransar, af hvilka
deras hufvuden prydas. Men det
stannar ej vid denna uppvisning.
De djerfvaste af najaderna klättra
raskt uppför fartygets bord och
de främsta hafva redan hunnit
klyfvarbommen, då vid den
barska rösten af ångarens mindre
artige kapten plötsligt hela
skaran, likt ett annat spökeri,
försvinner i djupet, för att på
något afstånd åter visa sig,
gungande på vågorna under lika beskaffade upptåg eller utbristande i ett
skallande och, som det säges, alldeles oefterhärmligt skratt.
Havajiskorna äro ej mindre skickliga ryttarinnor. Promenader till
fots falla dem ej så mycket i smaken, och de lediga stunder, då de ej
tumla om i det våta elementet, kan man med temlig säkerhet vänta att
finna dem i sadeln och ströfvande omkring på den grusiga stranden. En
dylik amason på sin hvita, blomstersmyckade fåle, framsprängande ur
något den tropiska vegetationens snår, i det hon svänger sitt ridspö
och måhända tillropar den häpne främlingen ett muntert "aloha!", är
en företeelse, som förträffligt passar till landskapet. Anmärkas må, att
Maori-qvinna (Nya Zeeland).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
