- Project Runeberg -  Qvinnans historia /
187

(1867) [MARC] Author: Ernest Legouvé
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BILDANDET AF ETT IDEAL EÖR ÄKTENSKAPET. 187

för hustrun. I början af deras förening ligger den
uppfostrande kraften helt och hållet i mannens händer; Gud
har närmat deras själar till hvarandra, på det att han
må fullkomna sig genom den kärlek han ingifver, liksom
hon genom den kärlek hon erfar. Då mannen så att säga
renar sig genom renheten hos sin följeslagarinna, bör han
vårda och undervisa henne, ända till dess hon, hunnen
till qvinnans mogna ålder, med alla qvinliga dygder blifver
i sin ordning hans vårdarinna och återgäldar honom,
genom välgörande, helsosamma inflytelser, genom råd och
lycka, allt det goda, han förstått bibehålla och utveckla
hos henne. Plutarkos uttrycker sig härom på ett
hänförande sätt i sitt bref till Pollianus: »Min vän, brudgemaket
bör vara en lärosal för heder och bildning. Sök derför
att pryda ert förstånd med allehanda kunskaper och var
synnerligen mån om att inhemta sådana som kunna blifva
eder till nytta. Samla från alla håll, såsom bien hafva
för sed, och frambär till er hustru allt det som ni kan
tänka vara henne till gagn. Tala med henne förtroligt
och gör henne hemmastadd med de bästa böcker och tal
som ni kan påträffa; ty ni är henne nu i faders och
moders ställe, och det är icke mindre hedrande att höra en
hustru säga till sin man: »Du är min ledare och mästare
i alla sköna vetenskaper», än om hon kallar honom: »Min
högt älskade.» Men det finnes män så oskickliga, att de
icke kunna stiga till häst, om djuret står upprätt på sina
fyra ben, utan derför lära de hästen att böja knä med
frambenen: så finnes det också män som, när de gifta
sig med ädla fruntimmer af högt stånd, icke förstå att
lägga sig vinn om afct göra dem ännu hederligare och
bättre, utan hellre söka att draga ned, der de tvärtom
borde upprätthålla qvinnans värdighet, likasom hästen vid
dess naturliga höjd.»

Förefaller det oss icke såsom talade Plutarkos om
mer än en bland vår tids män? En ung qvinna går
dem till mötes med ett oskuldsfullt och öppet hjerta,
okunnig om verlden, väntande, så att säga, med att tänka till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:46:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/qvinhist/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free