Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Willfred Lester får sorger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
jande morgon mottogs af mr Lester med kall mine och
ännu kallare ord. Då han rätt betänkte saken, fann han
oklokheten af ett sådant steg så stor, att han måste draga
sig undan från att medverka dertill.
Wilfreds ögon lågade.
— Och ni vill endast bevilja mig hundrafemtio om
året, sir ?
— Jag vill ej bevilja er någonting, sade mr Lester
kallt och lugnt. Jag är ledsen att säga, att då jag först
talade med er om saken i går insåg jag ej omöjligheten
deraf. Jag kan ej gifva mitt bifall till någonting sådant;
för er egen skull, såväl som för Ediths, kan och bör jag
det ej. Jag skall skrifva till lörd Irkdale i dag, Wilfred,
och fråga om han kan lägga sig ut i styrelsen för er.
Han har varit nyttig för dem på sista tiden, och kanhända
skola de lyssna till honom.
— Då kan lörd Irkdale behålla sin förbön för sig
sjelf, svarade den förtörnade unge mannen ej särdeles
vördnadsfullt. Jag vet hvem jag har att tacka för denna
förändring — det är lady Ådelaide.
Förebråelser skulle ej gagna honom till något, ej
heller skulle mr Lester lyssna dertill; och de skiljdes med
köld. Wilfred rusade tillbaka till hotellet och beklagade
sig öfver den orättvisa han led för sin sympatiserande
vän; officern, som var en helt ung man och sjelf stod i
begrepp att gitta sig, var full af harm och han gillade
Wilfreds uttryckta beslut — att gifta sig med Edith
Bordillion i trots deraf.
— Jag skulle göra det sjelf, sade kaptenen — på
mitt ord och min heder skulle jag icke göra det,
Lester. Och se här, om en temtio pundsnot kan vara af
någon nytta för er, så har jag en sådan och ni får låna den
på huru lång tid ni behagar. Man behöfver ej fråga om
detta anbud antogs. "Wilfred Lester ansåg sig som en
rik man och for tillbaka till Danesheld i triumf med ett
En Qvinna* Ed.
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
