- Project Runeberg -  Rännstensungar och storborgare /
89

(1924) [MARC] Author: Emil Norlander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida -
XII. Ett sällskapsspektakel på snickarns vind. — Tyska kyrkan brinner. — En annan stor eldsvåda. — Vi mista vår pappa. — Jag slutar skolan och kommer i »tandläkarlära»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Strax när hans död tillkännagivits, fick änkan besök av
Christian Hammer, guldsmeden och konstsamlaren, vilken
passade på att inköpa allt färdigt, och ofärdigt även, av pappas
hand.

— — —

Det måtte varit rätt så svårt att bli guldsmed i gamla dagar.
För mitt minne svävar en massa tätskrivna böcker, de där pappa
brukade visa, för att framhålla svårigheten att bliva
juvelerar- och guldsmedsmästare i gamla tider. Han var nämligen
mycket stolt över de böckerna, de där helt visst motsvarade en
mångfald olika prov som en dåtida guldsmed hade att genomgå.

Från Jönköping hade min far, enligt tidens sed, per
apostlahästar begivit sig till Stockholm och jag har i min ägo en i sitt
slag utmärkt skriven bok, handskrivet, inbundet exemplar:
»Ynglingens vandringståg uti Stockholm och dess Nejder
1844», i sanning en bok av värde, innehållande en lättläst
beskrivning över dåtida Stockholm. Framför allt ha Stockholms
kyrkor och kyrkogårdar blivit ingående och lättfattligt
beskrivna. Här skulle man, om man så vill, kunna spåra den gode
prästpojkens intresse för kyrka och konst. Han besökte bl. a.
Klara kyrkogård och det har väckt Bellmansforskares intresse,
att ingen, inte ens kyrkvaktaren, enligt vad boken i fråga
omtalar, hade reda på — Bellmans gravplats. Detta 1844, endast
femton år efter man hade rest skaldens byst på Djurgården.

Pappas dröm, att genom sina söner se sin kära filigranskonst
fortleva, grusades, som sagt, mamma utbjöd hans verkstad till
uthyrning med verktyg och annat som hörde till.

Den verkstaden kom av en underlig ödets slump att hyras
av en dentist och därmed inträdde en ny, man kan kalla, epok
i familjens historia.

Mannen, som tillträdde verkstaden, skulle börja utöva
tandläkaryrket, vilket den tiden var intimt förenat med
guldsmedsyrket. Många av våra äldsta tandläkare ha nämligen
ursprungligen varit guldsmeder. Den här omtalade mannen var dock
icke examinerad tandläkare, efter vad vi senare erforo, men
han hade praktiserat i många år hos tandläkar Roland Martin
och skulle med understöd av en syster börja läsa för att taga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:52:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rannsten/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free