Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Naturlig och juridisk rätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Vi äro skyldiga lagarna lydnad, då de stadga
något som vi, enligt våra principer, erkänna såsom
moraliskt, men det är icke i deras blotta egenskap av
lagstadganden, som vi äro skyldiga dem lydnad. Kunna
vi icke erkänna dem som moraliska, stå vi i etiskt
avseende fria gent emot dem; om vi underkasta oss
dem, så sker det blott därför, att vi tvingas därtill.
Emot ett sådant betraktelsesätt har man, såsom
redan nämnts, anfört vissa betänkligheter. Rousseau
och andra författare ha påstått, att statsmaktens form
spelar en betydande roll, så att medborgaren i ett
land, där statsmakten står i största möjliga
överensstämmelse med samhällsviljan, måste känna sig
bunden av det landets lagar. I och genom mitt inträde
i en förening, säger man, förpliktar jag mig på
förhand att åtlyda denna förenings alla lagar, oavsett
deras innehåll.
Men nu känna vi olyckligtvis icke till någon stat
av samma byggnad som en förening. Redan från
födelsen är man ju obligatorisk medlem av statens
organisation, och så måste man förbliva. Inga
betingelser fordras för inträde, men det gives heller
ingen möjlighet att utträda eller undandraga sig
medlemsskap.
Det vore självbedrägeri att uppfatta sin
tvångsanslutning till samhället såsom grundad på ett
underförstått kontrakt, där blotta inträdet i samhället skulle
likställas med formell anslutning, och det är
fullkomligt vilseledande att, som Rousseau, påstå denna
anslutning vara helt och hållet frivillig. Som om det
skulle stå var och en fritt att antingen ansluta sig
till "samhällsfördraget" eller bli stående som främling
utanför de övriga medborgarnas krets! Nej, här
existerar ingen valfrihet. Ett formellt inträde i eller
utträde ur samhället kan aldrig komma i fråga.
Ingen moralisk förpliktelse kan heller uppstå; ej
ens om man kunde påvisa, att statens välgärningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
