Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 anseende till den mängd olika ämnen och egenskaper, som finnas, har Nomen dessutom
blifvit indeladt i flere underafdi-lningar; så kallas det nomen sinnligt, "Konkret« (Nomen Concretum).
som uttrycker en sak, som kan fattas med de yttre sinnena eller utgör ett verkligt för sig sjelf
bestående ting, t. ex. sjö, blomma, visa, vällukt, syra, själ, lif o. s. v. Ofversinnligt, (’Abstrakt«
(Nornen Abstractum), kallas det som utmärker något tings egenskap, men likväl ej är adjektivum,
utan framställes såsom ett ting för sig, t. ex. dyyd, frihet, lärdom, ädelmod o. s. v. Eget namn
kallas «Nomen Proprium« och utmärker ett ting från alla andra af samma slag, t. ex. Karl, Sverige,
Amerika, London. Gemensamt eller Allmänt namn heter «Nomen Appellativum«, d. v. s. ett
sådant, som kan tillhöra hvilket ting som helst af samma slag, t. ex. prins, landbo, rike, stad,
ström. «Kollektivt« (Nomcn Collcetivum) är benämningen på ett sådant, som under ett enkelt
namn innefattar begreppet om flere ting af samma slag, t. ex. folk, menighet, krigshär, hjord, skog
o. s. v. "Materielt Nornen« kallas det, som utmärker någon större eller mindre myckenhet af
samma slag, t. er. bly, jern, ler, säd, ved o. s. v. (’Diminutiver« är namnet på dem, som genom
någon förändring i stafvelsen beteckna förminskning af ett nomen; sådana förekomma ofta i
somliga språk, t. ex. i Latinet: liber, bok, libellus, liten bok;*i Franskan: fille, flicka, fillette, liten
flicka; i Italienskan: pastore, herde, pastorello, liten herde, o. s. v. I Svenskan finnas blott några
få diminutiver, såsom däld, liten dal, stuga, litet hus, qvist, liten gren, och några flere; de flesta
bilda vi med ordet små framför, t. ex. småstad, småslug, småtäck, småsak o. s. v.
Samma substantiv kan stundom stå både som konkret och abstrakt; om man t. ex. säger:
JJetta fruntimmer var fordom en skönhet, så är skönhet konkret; men ändras uttrycket till: Detta
fruntimmer, har nu förlorat sin skönhet, så är skönhet abstrakt. — Likaledes kan ett nomen vara
både substantivt och adjektivt, t. ex.: Denna flicka högaktas för sin dygd; här är dygd ett
substantiv; men vid: Denna flicka högaktas, emedan hon är dygdig, är dygdig ett adjektiv. Derjemte
förekomma många ord, som utan någon förändring i stafuingen kunna vara substantiver eller
adjektiver, allt efter meningen hvari de begagnas, t. ex. brant, salt, djup, ljus, ny, sår, näpst, död,
höjd in. fl.; talande, leende, skrifvande, roende, brusande, yrande, gående, hörande o. s. v.
Sammansatta nomina antaga slutordets natur och blifva substantiver eller adjektiver efter
detta; så t. ex. äro barnlek, lagklok, genomfart substantiver, men laglydig, barnkär, genomvåt äro
adjektiver, ehuru begynnelseorden äro lika med de förra.
Yid Nomen märkes för öfrigt: Antal, "Numerus", Kön, "Genus",
Bestämning, "Artikel", Böjning, "Kasus" och Böjningsform, “Deklination". Yid
adjek-tiviim tillkommer dessutom Jemförelse, "Komparation".
är af två slag: Ental, "Singularis", som utmärker blott en,
t. ex. bok, god, och Flertal, “Pluralis", utmärkande flere, t. ex. böcker, goda.
Ett nornen kan i både singularis och pluralis stå på två sätt, neml. obestämdt och bestämdt.
Singularis’ uttryck öfvcrgå till pluralis på flere olika sätt, oftast medels tillägg eller
förändring i slutformen. Några stafvas lika i singularis och pluralis uti obestämd form, men skilja
5ig i den bestämda. En del förändra vokal i pluralis; eu annan del antaga ingen bestämd form;
andra åter äro lika i bestämd och obestämd singularis, men förändra i pluralis o. s. v. Följande
uppställning torde underlätta öfversigten af dessa förhållanden:
Singularis. Pluralis. I Singularis. Pluralis.
■Obestämclt, Bestämdt. Obestämdt. Bestämdt. Obestämdt. Bestämdt. Obestämdt. Bestämdt.
sal salen salar salarne fuder (far) fadern fäder fäderne
stjerna stjern an stjernor stjernorna moder (morjraodern mödrar mödrarna
bild bilden bilder bilderna kamrer kamreren kamrerare kamreraruc
tyg tyget tyger tygen kollegium kollegiet kollegier kollegierna
bälte bältet bälten bältena brud bruden brudar brudarna
blad bladet blad bladen regel regelu regi or reglorna
backe backen baekar backarne vrå vrån vrår vrårna
spegel spegeln speglar speglarne vän vännen vänner vännerna
botten botteu bottnar bottnarne man mannen män männen
vinter vintern vintrar vintrarne gäs gåsen gU8S gässen
sommar sommaren somrar somrarne musikus — musici —
afton aftonen aftnar aftnarne examen — examina
läkare läkaren läkare läkarne orden (kgl.) orden ordnar ordnarne
Somliga nomina förekomma blott i singularis och hafva ingen pluralis; sådana ord äro: 1)
nomina propria, t, ex. Henrik, Lovisa, Europa, Sverige, Norr (någon gång göres härifrån undantag,
t. ex. våre Karlar och Gustaf ver). 2) Materiella nomina, t. ex. luft, marmor, sand (und. då
meningen är olika slag af ämnet, t. ex. salter, viner). 3) De flesta abstrakta, t. ex. beskydd, enighet,
klander, trängsel, ungdom. 4) En stor del af kollektiver, t. ex. adel, afvel, borgerskap, pöbel. 5)
Några andra, t. ex. allvar, börd, gråt, nöd. — En annan del nyttjas endast i pluralis och hafva
ingen singularis, t. ex. anor, bannor, blånor, lumpor, sopoi’, såtdor, vägnar m. fl. — Uti somliga
språk, såsom Hebreiskan, Grekiskan, Polskan och Lappskan, begagnas tre numeri, nemligen
singularis för ental, dualis för tvåtal och pluralis för flere än två.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
