Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slags betsmau, der handtaget och kroken äro fasta, men bakvigten, som är flyttbar, visar vigten
«fter på stången utsatt skala) endast nyttjas vid vägningar för eget husbehof; att sädesmålet icke
skulle skakas eller stoppas, utan i dess ställe ökas med öfvermål, 4 kappar af säd och G kappar
af malt till hvarje struken tunna; att tunnan icke skulle beräknas till 54 kannor, utan till 56,
och att 56,000 qvadratfot eller 14,000 qvadratalnar skulle, i stället för 13,122 qvadratalnar,
motsvara ett tunne- eller öresland. Genom ep kungl. resolution den 6 nov. 1668 medgafs, under
namn af slitningsmån, en öfvervigt af en mark på uppstadsvigten och 2 marker på bergsvigten pr
skeppund, emedan det förmodades att vigterna genom dagligt bruk skulle nötas så mycket under
mellantiderna för deras justering. Den 8 okt. 1733 utfärdades eu förordning, enligt hvilken
sä-■desmätning åter skulle ske med skakade och i vissa fall stoppade målkärl, och kappmålstillökningen
upphöra. Enligt förnyad kungl. förordning den 27 maj 1737 afskaffades detta påbud och
kapp-öfvermål blef åter bestämdt, men till 2 kappar tunnan för säd och 3 för malt; detta egde dock
icke bestånd längre än till den 29 maj 1739, då en ny kungl. förordning bestämde hvad förut
brukats, nemligen 4 kappar för säd och 6 kappar för malt per tunna, hvilket sedan fortfarit att gälla.
Angående stämpling af mått, kärl och vigter till bestyrkande af deras riktighet, förordnade
plakatet af den 10 mars 1655 bland annat att en riksjusterare skulle tillsättas, som under resor
i alla landsorter skulle bestrida justeringsmålen, samt att kungl. kammarkollegium skulle anskaffa
och till provinsstäderna afsända modeller för mått och mål, efter hvilka edsvurne män skulle, enligt
riksdagsbeslut den 22 mars 1604, tillverka mått och målkärl. I stället för en justerare, som
omöjligen kunde medhinna all inom riket förefallande justering, inrättades 1667 ett direktörsembete,
med tjenstemän i särskilda provinser. Detta embete förenades först den 21 januari 1735 med
landtmäterivei-ket, men bibehölls likväl fortfarande under kungl. kammarkollegii öfverinseende.
Förordningen af den 8 oktober 1733 stadgar, att varukärl eller spilträdstunnor om 48 kannor icke
vidare skulle få begagnas okrönte. Uti förordningen af den 27 maj 1737 påbjöds, att numera
äfven kannemått, stop, halfstop, qvarter, halfqvarter och ort skulle undergå justering; och kungl.
resolutionen på allmogens besvär, daterad den 4 mars 1774, bestämmer, att vigter böra tecknas
med både svenska och romerska siffror.
Den nya förordningen af den 31 januari 1855 stadgar, att längdmåtten skola omjustera8 kvart
femte år samt målkärl och vigter årligen. Betsmau af jern eller stal får fortfarande begagnas,
men betsman af trä är sedan år 1858 i handel icke tillåten.
Det är bekant, att livart land liar sina egna system för mynt, mått, mål och.
Tigt. Dessa förhållanden hafva uppkommit af olika naturalster och andra
omständigheter; en universal enhet härutinnan vore väl önskvärd, men kan aldrig
eller åtminstone först i en allägsen framtid förväntas. Emellertid förekomma ej
sällan, såväl vid räkning som andra tillfällen, frågor om hvad i dylika fall
begagnas i andra länder; och då det är både angenämt och ofta äfven nyttigt att
härom ega kännedom, införes här en uppgift på en del af dem, som i Sverige
mest ifrågakomma.
Jemförelse-tabell öfver myntens förhållande till hvarandra mellan vissa länder.
Cbs. Den stora siffran utmärker enheten af upptagna myntslagen, och de med decimaler utförda talen
bestämma densammas i andra länders mynt motsvarande värde, beräknadt efter metallvärdet.
Svensk Krona. Tysk Kiksmark. Engelskt Pound Sterling. Fransk Franc. Kysk Sil/ver Rubel [-N.-Amerikansk-] {+N.-Ameri- kansk+} Dollar. Nederlldsk Florin. Spansk Peseta. Portug. Milreis. Österrikisk Gulden.
I 1,12500 0,05507 1,33889 0,34814 0,26530 0,66140 1,33889 0,24824 0,56252
0,88889 i 0,04895 1,23381 0,30803 0,23816 0,58791 1,23381 0,22046 0,50000
18,15866 20,42835 1 25,22022 6,30669 4,86676 12,01011 25,2 2 02 2 4,24072 10,21464
0,72000 0.81000 0,03965 1 0,25007 0,19293 0,4 7 621 1,00000 0,18105 0,40502
2,87925 3,23916 0,15856 3,99896 1 0,7 7155 1,90434 3,99896 0,71411 1,61964
3,73176 4,19823 0,20551 5,18300 1,2 960 9 1 2,46819 5,18300 0,92554 2,09920
1,51194 1,70093 0,08326 2,09992 0,52512 0,40515 1 2,09992 0,37499 0,85050
0,72000 0,81000 0,03965 1,00000 0,25007 0,19293 0,47621 1 0,18105 0,40502
4,03197 4,53597 0,22204 5,59 996 1,40035 1,08045 2,66675 5,59996 1 2,26807
1,7777 1 1,99992 0,09790 2,46904 0,61742 0,47637 1,17578 2,46904 0,44090 1
I värde lika med franska Francs äro: Belgiska och Schweiziska Francs. Italienska Lire,
Fiuska Markka, Rumäniska Romauacs, Serbiska Dinarer, Grekiska Drachmer m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
