Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ljust. Gryningens och skymningens tidlängd beror på solens ställning till den
del af jordytan, hvarom är fråga.
Vid eqvatorn är nästan ingen skymning, ntan fullt mörker straxt efter solnedgängen, hela året
lika; allt efter som man närmar sig polerna, ökas skymningens längd sommartiden; i Stockholm
varar skymningen hela natten från den 24 april till den 19 angnsti, emedan solen ej går så djupt
ned under horisonten, att hennes sken fullkomligt lemnar rår luftkrets.
Morgon- och aftonrodnad uppkomma af det sken solen direkte kastar på
nära horisonten befintliga moln, då hon sjelf befinner sig under horisonten.
Sådan rodnads färg, klarhet m. m. beror på de reflekterande molnens täthet,
ställning, fuktighet o. s. v.
Norrsken äro herrliga skådespel, som visa sig på liimlahvalfvet kring
nordpolen, men stundom sträcka sig så högt, att de synas ända till Italien; i Sverige
äro de mycket vanliga, och inom polcirkeln är knappt någon vinternatt utan
sådant sken, som gör de långa och mörka nätterna der mindre enformiga. Detta
sken visar sig likt en förening af flammande eldstrålar, hvilka samla sig i en
halfcirkel öfver horisonten och genom sin praktfulla fårgvexling jemte sitt ofta
blixtsnabba till- och aftagande åstadkomma en stor mångfaldighet af de
herr-ligaste ljusfenomen. Att det ej är någon kropp som lyser bevisas deraf, att om
himlen är klar, kunna stjernoma synas midt igenom ljusflammoma. Mångfaldiga
meningar och gissningar liafva blifvit framkastade om orsaken till och
egenskaperna af dessa företeelser; den mest antagliga förklaringen synes vara att finna
uti magnetismen och elektriciteten. Denna åsigt bestyrkes äfven deraf, att en
kompass ganska mycket oroas af norrsken och kan dervid göra betydande afvikelser.
Vid södra polen visa sig likadana fenomener, och ljuset kallas der söder sken.
Afveu norrskenet har varit, och är måhända ännu, föremål för vidskepliga uttvdningar. Så
ha vantron och enfalden dernti trott sig se slagsvärd, hjelmar, blodbestänkta Ælt, öde landsträckor
med mera dylikt, ja till och med bokstäfver, samt härntaf förutspått krig, pest, hungersnöd och
andra menskliga eländen. Sådana förklaringar öfver naturens företeelser vanhedra menskliga
förnuftet och innebära hädelse mot den, hvars stora verk man i stället borde beundra.
Zodiakal-ljllS är benämningen på en vintergatan liknande glans, som om
våren efter solnedgången, men om hösten före dess uppgång, synes i djurkretsen.
Tallen- och luftmeteorer. Vi hafva i det föregående (sid. 182) sett
huru vattnet gör sin kretsgång från jordytan genom luften och tillbaka till jorden;
vattendunsterna kunna vara synliga i luften, men likväl tillräckligt lätta att af
den uppbäras. De lättaste, som sväfva högst i luften, kallas vanligast skyar, de
tyngre och lägre moln; dessa erhålla olika benämningar, allt efter sina former,
såsom fjädermoln, stackmoln, sträckmoln, strömoln, stormmoln, åskmoln, regnmoln o. s. v.
Landtmannen, jägaren, fiskaren och sjömannen kunna vanligen af molnens former
någon stund förut bestämma den blifvande väderleken.
Lufthvirflar och sky drag. Man ser ofta om sommartiden vid lugnt väder
större och mindre luftsamlingar flyga öfver marken och sno omkring torrt löf,
höstrå och dylikt, som hvirfiar upp spiralformigt och sprides vidt omkring.
Måhända af samma natur, men likväl omisskänneligen framkallade af elektriska
verkningar, äro de på land och haf lika fruktansvärda Bkydragen, hvilka aldrig
uppstå utan der ett moln går fram. Ur molnet sänker sig en kägla med spetsen
nedåt; midt emot denna höjer sig en annan uppåt, på haf, sjöar eller floder
bestående af vatten; de begge spetsarne förenas och bilda en skrufformig pelare,
hvari vatten rusar uppåt liksom i ett sugrör, vanligen under åska, hagel och
störtregn. Slutligen brister pelaren och hela vattenmassan nedstörtar på en gång.
Kommer ett fartyg för nära ett sådant fenomen, är det utan räddning förloradt.
Antingen uppdrages det i skyn och sönderbrytes, eller dränkes det under den
nedstörtande vattenmassan. Uppstår ett skydrag på landet, så förstöres allt, som
befinner sig i moln-käglans väg och icke är bergfast, såsom träd, byggnader m.m.
Hägring är ett slags luftspegling af eget Blag och icke sällsynt öfver
nordens stora vattenytor. Landskap, städer, fartyg m. m. synas i sjelfva luften.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
