- Project Runeberg -  Den kunskapsrike skolmästaren. Handbok i nyttiga kunskaper (Ny uppl.) /
227

(1882) [MARC] Author: Carl Jacob Rossander
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Dl Linné ordnade deu organiska naturens alster, gaf han såväl sligten som arter hvar aina
namn, hvilka togos nr mera allmänt kända sprak, grekiskan och latinet. Genom denna lyckliga
idé vnnnos dnbbla fördelar; dels knnna sjelfva namnen bättre uttrycka hvaije saks natnr och
egenskaper på dessa än på något annat språk, och blifva aldrig underkastade förändringar,
emedan språken äro hvad man kallar >döda»; dels äro dessa språk kända i civiliserade länder, och
alltså kunna naturprodukterna öfverallt nämnas med samma namn. Dessa benämningar på så
väl hvarje sak särskildt, som på naturhistoriens olika grenar m. m., bibehållas ännu oförändrade,
med de tillägg och förändringar som nyare upptäckter gjort nödiga. Till de vetgiriges tjenst
skola dessa namn i det följande anföras jemte de svenska.

Men icke allenast namn utan äfven åtskilliga andra uttryck rörande naturhistoriska ämnen,
äro från främmande språk upptagna och hos oss brnklige; bland sådana märkas följande:

Zoologi betyder djurlära eller naturbeskrifning om djuren-, ordet är från grekiskan,
sammansatt af Ziuov djur och /.oyog lära. Vid beskrifning på vissa djurklasser kallas;

Läran om däggdjuren Mastologi, af grekiska fiaoröt moderbröst, jufver, spene.

« « Foglarna Ornithologi, " ogvsS fogel.

« « Amfibierna Herpetologi, « sgcrtrov krypande djur.

« « Fiskarna Iehthyologi, « iy&vS fisk.

■> <> Insekterna Entomologi, “ tvzouov insekt.

" a Maskarna HermintolOgi, « vkfuv£ mask.

Exkrement kallas allt som på naturlig väg afföres från kroppen; namnet är hemtadt från
latinets excrementum, af excernere rensa, sikta.

Extremiteter, yttre kroppsdelar, händer, fötter o. s. v., af det latinska extremus ytterst.

Botanik, läran om växterna, af det grekiska poxåvr] växt, ört.

Mineralogi, är den antagna benämningen pä läran om stenriket, d. v. s. de lifiösa
naturprodukterna, stenar, jordarter, metaller o. s. v. Ordet är sammnnsatt af det latinska mineralia
malmer eller stenarter, och grekiska Uyoe lära, kunskap.

Vid anförande af något visst lands naturalster kallas beskrifningen öfver djuren detta lands
Fauna, af romerska mythologiens Faunus, skogsgud, och förteckning öfver växterna benämnes
landets Flora, af samma gudaläras Flora, blomstrens gudinna.

Vid frågor om den organiska naturens alster brukar stundom hvad som tillhör djurriket
benämnas Animaliskt, af latinets Animal djur; sådant åter, som uppkommer från växtriket,
kallas Vegetabiliskt, från vegetera växa, vegetation växtlighet, af latinets vegetus liflig, qvick.

Djurriket (Zoologi).

Hvad man förstår med ordet djur är allmänt kändt, äfveusom att sådana
finnas af olika utseende och med skilda lefnadsförliållanden. Förmågan af egen
rörelse utmärker djuren framför andra skapade ting. Vi hafva i Naturläran sett,
att äfven lifiösa ting hafva rörelser, åstadkomna af vissa krafter, nedlagda i sjelfva
naturen; djurens rörelser äro af annat slag, och åstadkommas genom en kraft,
som är olika med naturkrafterna och beroende af djurets egen vilja. Vi skola i
anatomien närmare betrakta djurkroppens inre sammansättning och dess särskilda
delars verksamhet; här vilja vi endast hålla oss till dessa delars yttre skapnad
och de förhållanden, på hvilka deras tillvaro beror.

De organ (verktyg), genom hvilka djurkroppen uppfyller sin bestämmelse
inom skapelsen, kunna innefattas under fyra hufvudslag eller organsystem,
nämligen orgay för Känsel, llörelse, Näring och Fortplantning.

Känsel-{sensations-)organ. Det förnämsta af dessa är hjernan, hvilken har sin
plats i hufvudet och fortsättes genom ryggmärgen, samt är sätet för själen eller
medvetandet. Från denna utgå fina trådar som kallas nerver, hvilka förmedla
hvad vi kalla känsel. Om nervernas mängd kan man göra sig begrepp, då man
vet, att på hela kroppen ej finnes så stor punkt som kan vidröras med en
nålsudd utan att det kännes. På somliga ställen hafva nerverna, utom den allmänna,
äfven andra förrättningar, såsom i ögat, näsan, tungan och örat, och häraf
uppstå hvad vi kalla syn, lukt, smak och hörsel, som äro yttringar af den allmänna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 12:58:25 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rcskol3/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free