Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
individer af samma art fortplanta sig pä affödan uppstår småningom efter flera
slägtled en organisk varelse, som så mycket skiljer sig från den ursprungliga
arten, att den kan betecknas som en ny art. Orsakerna till affödans olikhet med
foräldrarne igen äro mångahanda, beroende på klimatet, födan och öfriga
förhanden varande lifsvilkor, som ofta så att säga hos affödan framtvinga och utveckla
egenskaper och organ, som ännu icke eller helt svagt kunna påvisas hos
föräldrarna. På detta vis skulle till exempel under årtusendenas lopp vingarna hos
foglama, simhuden hos många vattendjur etc. hafva tillkommit. Den urtyp, ur
hvilken allt lefvande skulle hafva utvecklat sig, består af endast en cell eller
blåsa, fullkomligt liknande dem hvarur hvarje djur till och med menniskan
utvecklas, och den nya läran om alla varelsers småningom under årtusenden skedda
utveckling från en enda cell till den fullkomliga menniskan, skulle i så fall icke
vara märkvärdigare än den utveckling i moderlifvet från en blåsa eller ett ägg
till en lefvande varelse, som hvarje högre djur, menniskan sjelf icke undantagen
allt fortfarande genomgår.
Enligt Linnes system indelas djuren efter yttre, lätt i ögonen fallande
kännetecken i följande 6 klasser, nämligen: 1) Däggdjur (Mammalia), djur med varmt
och rödt blod, som vanligast hafva fyra lemmar, kroppen merendels hårbetäckt, och
föda lefvande ungar, som de en tid dägga eller nära med mjölk ur sina spenar.
2) Foglar (Aves), djur mod varmt och rödt blod, som äro täckta med flädrar,
hafva två fötter och två vingar, samt lägga ägg, hvilka rufvas till dess de kläckas
och en lefvande unge framkommer derur. 3) Amfibier, djur med rödt, men kallt
blod, som hafva naken, flällig eller med skal omgifven hud, fyra, två eller inga
fötter, Qch hvilka dels lägga ägg, dels föda lefvande ungar, samt ofta kunna lefva
både i luft och vatten. 4) Fiskar (Pisces), djur med rödt och kallt blod, som
hafva huden vanligen beklädd med fläll, fenor i stället för fötter och fortplantas
genom ägg, som kallas råm, samt lefva endast i vatten. 5) Insekter, djur med
kallt och hvitt blod, som hafva sex eller flere fotter, två, fyra eller inga vingar,
fortplantas genom ägg, men undergå åtskilliga förändringar innan de bli
full-växtft djur. 6) Maskar, djur med kallt och hvitt blod, som hafva naken kropp
och intet annat yttre sinne än känsel, uppehålla sig merendels i jorden, vattnet
eller andra djurs kroppar, samt dels lägga ägg, dels föda lefvande ungar. — De
fyra första af dessa klasser hafva inre benskelett, men de två sista sakna sådant.
Vi hafva här fornt inhemtat, att fiskernes kroppsvärme är i medeltal + 20°, amfibiernas
något högre, högst + 30°; deras blod säges alltid vara kallt, emedan det har mindre värme än
menniskokroppens. Uti de lägsta djnrklassernas, insekters och maskars, kroppar finnes intet
vänligt blod, ntan i dess ställe en dels färgad dels alldeles ofärgad vätska.
Det af Cuvier upprättade naturliga systemet delar djuren först i två
afdel-ningar, nemligen sådana som inuti kroppen hafva ett skelett och de som icke
hafva något sådant. Hos de förra märkes en rad af kotor (vertebræ), som ligger på
kroppens öfre eller bakre sida och kallas ryggrad, hvaraf sådana djur benämnas
1li/gg-radsdjttr (vertebrerade djur). Erån ryggraden utgå ben till djurets öfriga lemmar,
och alla benen tillsammans kallas djurets skelett. De ryggradslösa djurfen indelas
i tre afdelningar; somliga hafva på ytan fastare leder, bestående af ringformiga
segment, som omsluta kroppen, och vid hvilkas insida musklerna äro fastade; dessa
ringar äro med hvarandra förenade genom en mjukare hud, och hithörande djui
kallas Ijeddjur. Andra hafva inga leder, utan hela kroppen är mjuk och slemmig,
ofta betäckt af ett kalkartadt skal; dessa benämnas Blötdjur. De till sista
afdel-ningen hörande djuren äro minst utbildade; de hafva ej som de förenämnde
lem-marne ställda parvis, så att en höger och venster sida kan särskiljas, utan de äro
till skapnaden antingen stjemformiga eller likna de växter, så att lemmarne från
en gemensam medelpunkt utgå i alla riktningar; dessa benämnas Stråldjur.
Sålunda uppkomma fyra afdelningar, och hvarje afdelning indelas i fyra klasser, så
att hela djurriket innehåller sexton klasser. Följande lemnar en kort öfversigt af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
