Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stålförädling, hvilket alltsedan varit förnämsta näringsgrenen för denna stad, som fick
stads-privilegier 1659.
Inom länet„märkes för öfrigt: Gripsholm, ett nära Mariefred beläget kungl. slott; gammalt adligt gods,
som förat hetat Atal, på 1300-talet tillhört den mäktige Bo Jonson Grip och af honom fått sitt namn samt
varit befäst; uppbrändes af sin Danska fogde under Engelbrekts frihetskrig, blef af Sten Sture d. ä. skänkt
till Mariofreds kloster; nuvarande slottet är uppbygdt 1537 och sedermera tillökt och förskönadt samt har
på senare århundradena vunnit .sin största ryktbarhet genom dess begagnande till statsfångelse. — Tullgam,
kungl. lustslott på en udde i Östersjön, icke långt från Trosa; är ett gammalt Folkunga- och Sturegods.
1760 inköpt af ständerna och skänkt åt kungl. familjen. — Aker, ett större jembruk, der äfven kanoner och
andra fältpjescr förfärdigas. — Häniingsholm, gammalt Sturegods; Rä/anäs, kungsgård sedan Gustaf I:a tid;
Tynnetsb, Kriksberg, Säfstaholm, Fiholm m. fl. större egendomar.
Vesterås Län innefattar östra delen af Yestmanland jemte vestra delen af
Upland, kallad Fjerdhundra; upptager 60 qv. mil, med 128,500 inb. Slättbygden,
hufvudsakligast den till Mälaren gränsande södra delen, kallas af bergsbygdens
invånare Rumbolandet. Länet består af 4 fögderier, delas i 13 härad, utgörande
tillsammans 4 domsagor, och räknar 54 kyrksocknar samt delar af 3, jemte ett
slottskapell. Städer: Vesterås, 6,200, Landshöfdinge-residens och Biskops-säte;
Arboga, 3,800; Köping, 2,950; Sala, 4,830.
Vesterås är nulagdt före 1100-talet, kallades först Vestra Aros till skilnad från Östra Aros,
som var namnet på uya Upsala. Vesterås slott grundlädes 1170; domkyrkan invigdes 1271. —
Arboga är anlagdt före 1200-talet o’ch är liksom Vesterås ofta omtaladt i Svenska historien. —
Köping kallades fordom Lagköping (på skumt »Laglösa köping»); slottet Köpingshus förstördes af
Engelbrekt 1433; stadens äldsta privilegier äro utfärdade 1474, och nya staden anlades 1639. —
Sala började anläggas 1624, undergick en större eldsvåda 1736.
Bland länets öfriga märkvärdigheter äro: Sala Silfvergrufva, nära Sala stad; grufvans första upptäckt
är ej säkert känd; men doss bearbetande var i full gäng vid Magnus Ladulås’ tid. — Strbmsholm, gammal
kungsgård med rikets största Stutori. — Kungsör, gammal kungsgård. — Skultuna, ett i början af 1600-talet
anlagdt messingsbruk. — Siitra, holsobrunn, 1 mil från Sala, började användas till brunnsdrickning 1701,
skänktes till Upsala univorsltot 1748. — Dessutom flera större egendomar, bruk m. m.
Örebro Län utgöres af hela Nerike, vestra delen af Yestmanland och
Karlskoga bergslag i Vermland, beräknas till 74 qv. mils yta med 182,300 inb.
och indelas i 4 fögderier, 15 härad, som utgöra 4 domsagor, samt räknar 54
kyrksocknar. Städer: Örebro, 11,800, Landshöfdingesäte; Askersund, 1,650; Linde
eller Lindesberg, 1,590; Nora, 1,550.
Örebro, fordom kalladt Eyrasund och Eyrasundsbro, har stadsprivilegier sedan 1404, men
är sannolikt mycket äldre. Slottet, uppbygdt eller iståndsatt af Birger Jarl, intogs sista gången
af Gustaf Vasa, som då skall låtit rasera detsamma. Staden, som till största delen nedbrann i
Mars 1854, är nu reguliert nppbygd, med många så väl publika som enskilda läro- och
industriinrättningar. — Askersund, vid Vetterns nordligaste ända, erhöll stadsprivilegier 1643, ödelädes
af vådeld 1776. — Linde anlades 1643, till förmän för bergsbrnksrörelseu i orten. — Nora
anlades vid samma tid och för samma ändamål som Linde, var 1645—1648 residensstad för
eget län, som sedan förenades med Örebro län.
Inom detta län ligga derjemto: GrgtkytteJud och Xga Kopparberget, handelsplatser. — iMka, lielsobrunn,
i forntiden offerkälla, började begagnas 1720 och tillhör kronan. — Porla, holsobrunn, sannolikt begagnad
under katolska tiden, men af munkamc igenfyld, upptogs ånyo och började allmännare begngnas 1808.
Karlstads Län upptager hela Vermland, med undantag af Karlskoga
bergslag, utgör 157 qv. mil med 268,500 inb. Landet är nästan triangelformigt,
genomdraget af bergsträckningar, mellan hvilka finnas dälder, som få namn efter
i dem befintliga vatten, såsom Elfdalen, der Klarelfven framflyter, Frgksdalen,
der den 7 j mil långa sjön Fryken ligger. Nordligaste delen kallas Finnskogarna,
emedan redan af ålder Finska folk här varit bosatta. Länet delas i 6 fögderier,
16 härad och tingslag, som utgöra 7 domsagor, samt 92 kyrksocknar. Städer:
Karlstad, 7,800, Landshöfdinge- och Biskops-säte; Kristinehamn, 5,050; Filip stad,
3,000. Köping: Arvika, 1,500.
Karlstad anlades år 1584 på Tingvalla-ön af Hertig Karl (Karl IX) och fick efter honom
sitt namn; fick stapelstadsrätt 1840. Ar genom två broar förenadt med fasta landet. Förstördes
nästan helt och hållet genom eldsvåda i Juli månad 1865, hvarefter det blifvit återuppbygdt och
är nu en af rikets vackraste städer.— Kristinehamn fick stadsprivilegier 1642 och namn af drottning
Kristina; stället var förut en gammal upplags- och marknadsplats, först kallad Varnum, sedan
Bro, der hertig Karl 1570 lät åt sig bygga ett hertigsäte. Staden har undergått flera betydliga
eldsvådor, neml. Trefaldighetssöndagen 1777, samt under åren 1804, 1811 och 1812. — Filipstad
anlades 1611 af Karl IX och tick namn af hans son Karl Filip, hertig af Vermland. — Arvika
köping erhöll stadsprivilegier 1811 och kallades Oskarsstad tills den är 1826 återgick till köping.
För öfrigt märkes inom länet: Ombergsbeden. En snart sagdt oräknelig mängd bruksanläggningar. —
I’ä VrrrnlandsiiUs, en i Venern utskjutande landtunga, visas landets uppodlares, Olof Trätäljas, grafhög, nära
Soffle kanal. — Mmast och Eda Skansar, fordom gränsfästningar mot Norge, nu ödelagda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
