Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
cleras förestående skillsmässa öfvervägde
sjelfva hans fruktan att hon i framtiden torde
blifva eit hinder för verkställandet af en plan
som låg honom mycket på hjertat; han sökte
således förmå henne att på några dagar
uppskjuta sin resa; men Helena lät honom förstå
att familjomständigheter nödgade henne genast
företaga densamma.
"Efter vi då nödvändigt måste skiljas åt,
min bästa Miss Bruce, så tillåt mig säga er,
att jag med samma känsla som en far, skall
glädjas ölver att se edra önskningar
uppfyllde. Jag menar ej blott de oegennyttiga
förhoppningar, dem ni hyser i afseende på er
unga Qväkerska, utan dem som angå
upptäckten af er hemlighetsfulla födsel. Helena,"
fortfor han, och betraktade henne smärtsamt,
"ni kan ej göra er ett begrepp om hvilken
fjfvernaturlig verkan ert utseende har på alla
mina känslor. — O! minne! huru
fruktansvärdt återkomma ej dina föreställningar för
min själ!" Han knäppte händerna tillsamman
och upphörde att tala. Helena afvaktade
förvånad och bäfvande hvad han vidare skulle
saga. — Efter en stunds tystnad blef han
åter lugn, och fortfor med sin vanliga ton:
"Ert sällskap, Helena, har gjutit en
lindrande balsam i mina sår. Verlden börjar att för
mig förlora sitt behag; men i denna lugna
vistelseort, der en stilla förnöjsamhet
herrskar; här," tillade han, och tryckte Helenas
hand, "här har jag funnit det möjligt att man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
