Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 123 —
började samtalet. DS ban stadnade, sade hon
med all möjlig köld: "Jag tackar er för ert
biträde, min herre; men nu måste jag
fortsatta resan; Debora väntar på mig."
"I himlens namn!" svarade ban, "låt
henne vänta; jag kan ej samtycka att lemna
er förrän jag förklarar för er mitt hjertas
tänkesätt."
"Det är icke nödigt; jag har redan hört
af Herr Redwood hvad ni kunde hafva att
säga mig," svarade, Helena, förvirrad och af
fruktan för ett meddelande, hvars
beskaffenhet hon anade i följe af sitt samtal med
Redwood dagen förut.
"Af" Redwood," utropade Westall,
"o-möjligt! Skulle han kunna läsa i min själ?"
’Icke han, men hans dotter," svarade
Helena.
"Hans dotter!" upprepade Westall, som
besvor Helena att förklara sig, då de båda i
detsamma fingo höra Deboras otåliga och
genomträngande rop, hvilka tydligt mer och mer
närmade sig.
"Helena," ropade hon, "Helena, ni tar
lifvet af det fattiga djuret. Kör då upp ur
vattnet, han har haft lid att dricka ut hela
bäcken, på en så ling stund."
De unga älskande voro för mycket
intagna af sina egna (ankar, för att kunna svara,
och Debora, som fruktade att någon olycka
träffat Helena, fördubblade sina steg,
skyndade fram på vägen till vattningsstället och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
