- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
83

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om skiljetecknen och andra skriftecken - 63. Uteslutningstecken l. apostrof (') - 64. Likhetstecken (=) - 65. Accenttecken - 66. Paragraftecken (§) - 67. Hänvisnings- l. nottecken - 68. Omsägningstecken - 69. Et-tecken (&) - 70. Förklaringstecken - 71. Dito-tecken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

adj. sen). — I sådana ord som ge
(gifva), ger (gifver), ha (hafva),
har (hafver), ta (taga), tar
(tager), bli (blifva), blir (blifver)
o. d. tarfvas intet
uteslutningstecken.
64. Likhetstecken (=)
användes för att beteckna
öfverensstämmelse i betydelsen
mellan siffror, ord eller uttryck.
Vid uppläsning återgifves det
genom orden »lika med». Ex.
Grammatika = språklära.
65. Accenttecken: akut (´),
grav (`) och cirkumflex (^),
brukas i några namn samt i
enstaka främmande ord, t. ex.
Palmén, Eugène, Rhône; idé,
patén, galèr, nièce, mystèr,
dôm.

66. Paragraftecken (§)
nyttjas för att beteckna smärre
afdelningar i skrift (lagar,
protokoll m. m.). Om två eller
flere paragrafer afses, sättas vid
hänvisningar ofta två
paragraftecken.
67. Såsom hänvisnings- l.
nottecken nyttjas stjerna l.
asterisk (*), kors (†) och siffror.

»Om flere noter förekomma å
samma sida, sättes vid den
första en, vid den andra två, vid
den tredje tre stjernor samt vid
den fjerde ett, vid den femte
två, och vid den sjette tre kors.
Der i regeln flere noter
förekomma å hvarje sida, användas
dock hällre siffror som
nottecken, hvarvid man å hvarje sida
börjar med 1.» (J. G. Nordin).

En stjerna brukas derjämte
för att beteckna »född». Ex.
Erik Gustaf Geijer, * 1783.

Flere stjernor användas såsom
minustecken i stället för
tankstreck eller punkter. Ex. Dikter
af O****.
— I aftryck af
handskrifter sättas stjernor eller
punkter för att utmärka oläsliga
ställen i texten. Jfr Punkt (53. 5).

Kors användes äfven för att
beteckna »död» (adj. och partic.),
t. ex. Johan Erik Rydqvist, †
1877,
samt på grafvårdar m. m.
såsom ett slags symbol för
döden.
68. Omsägningstecken (:x:
l. :,:) nyttjas för att beteckna
omsägning eller omsjungning.
Se t. ex. Svenska psalmboken
328 och 331.
69. Et-tecken (& = och)
förekomma i en stor mängd namn
på handelsfirmor samt i annonser
om handelsvaror. Ex. Edqvist
& Berglund
(i st. f. »Edqvist
och Berglund»). Norstedt &
Söner. Deleen & Komp.
(l. K:i).
Öl & porter. — Stundom
skrifves &c. = et cetera, men detta
betecknas bättre med etc.
70. Förklaringstecken (ɔ:
eller ɔ) utmärker, att en förklaring
följer. Vid uppläsning kan det
återgifvas med »det är», »det
vill säga», »eller» o. s. v.
Vanligen sättes förklaringstecknet,
jämte förklaringen, inom
parentes. Ex. Hela verlden (ɔ: hvarje
sakkunnig) delar hans åsigt.


Detta tecken nyttjas sällan i
svensk skrift.
71. Dito-tecken motsvarar
»dito», »detsamma»,
»dersammastädes» (»ibidem») och sättes
under ortnamn äfvensom någon
gång under personnamn. Ex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free