- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
185

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 141. Om ordens användning och betydelser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— 185 —

eller aflängt flått kärl af porsliD,
stengodB eller metall» och »större,
rundtom slutet laggkärl», men
i andra blott i förstnämnda bet.
Flaska nyttjas i några trakter
endast om glasflaskor, ocb skäppa
endast om måttet, aldrig om
näfverskäppor. Grina betyder i
mellersta Sverige vanligen »gråta»,
i södra Sverige och i Finland
»skratta», »flina». Gärde
förekommer flerstädes, äfven i skrift
(t. ex. bos Runeberg), i
betydelsen »gärdesgård» (vanligen
betecknar det inhägnadt
åkerfält eller ängsfält). Passlig
betecknar på olika orter
»medelmåttig» (»en passlig karl») och
»passande». Tarflig betecknade
förr alltid nödtorftig, enkel (»en
tarflig utkomst», »en tarflig
middag»), men på senare åren har
det mer och mer nyttjats äfven
i betydelsen dålig, lumpen (»en
tarflig karl», »ett tarfligt vin»).

3. Men framför allt i
folkspråket hafva många ord andra
betydelser än de i skrifspråket
vanliga. Ex.

Flerstädes är feg = »som är
nära döden», »som ser ut att
hafva döden i faggorna», gagna
= begagna, gemen = enkel,
okonstlad, nedlåtande, girig =
morgontidig, arbetsam, grann =
vacker, skön, fager, hyra =
arrendera (så äfven i äldre
svenska, t. ex. hos Leopold), klok
= kunnig i användandet af
hemliga läkemedel, trollkunnig, led
(neutr.) = grind, nedrig =
nedlåtande, qvinna = hustru (jfr
1), skicklig = hygglig, vänlig,
human, snäll = vettig, förstån-

dig, slug, spisa = förslå, räcka
till.

4. Om adjektiv som till följd
af sin betydelse icke böra
nyttjas i komparativ eller superlativ
se 88. 2. Anm. 10 (sid. 107).

5. Adjektiv och participier,
hvilka endast lämpa sig för
användning om personer, böra ej
nyttjas om andra föremål. Det
heter djupsinnig person, men
all-varlig, högtidlig, vigtig (icke
»djupsinnig») min; lagstadd
tjenare (icke »lagstadd tjenst»);
missnöjd gosse, men ett mummel
af missnöje (icke »missnöjdt
mummel»); osannfärdig menniska,
men osann berättelse; rörd
åhörare (äfvensom rörd stämma,
och rördt hjerta), men innerliga
1. varma böner (icke »rörda
böner»); uppfinningsrik person, men
sinnrik (icke »uppfinningsrik»)
mekanism; välmenande person,
men välment råd.

6. Vanan att nyttja adjektiv
och adverb, hvilka beteckna
någonting afskräckande,
motbjudande eller farligt o. s. v.,
såsom förstärkningar till adjektiv
med motsatt betydelse samt att
bruka ordentligt, redigt, utmärkt
o. d. som bestämningar till
adjektiv, hvilka innebära någonting
galet, oriktigt o. s. v., är i
språkligt afseende förkastlig.
Uttrycken »förfärligt snäll», »hemskt
bra», »ohyggligt vacker», »rysligt
ordentlig», »vådligt rolig»;
»ordentligt galen», »redigt tokig»,
»utmärkt lat» (i st. f. oerhördt
lat, ökänd genom lättja e. n. d.)
äro hvarken uttrycksfulla, vackra
eller behöfliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 15:58:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/regler/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free