- Project Runeberg -  Regler och råd angående svenska språkets behandling i tal och skrift /
231

(1886) [MARC] Author: Nils Linder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 148. Om framställningens skönhet - 149. Om bildliga uttryck

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Säga, påstå, yttra. — Tjock,
däst, klumpig. — Viss, ofelbar,
otvifvelaktig. — Våga, töras,
djerfvas, drista, fördrista sig
till, understå sig, vedervåga,
äfventyra. — Välja, utkora,
utse.


Anm. 1. Emellan de ofvan
gruppvis anförda orden finnas i
de flesta fall större eller mindre
skiftningar i betydelsen. I sträng
mening har språket inga
fullkomliga liktydingar, om man
med detta uttryck menar ord
och uttryck, »som i alla
förekommande fall kunna med lika
rätt och lika väl användas» (A.
F. Dalin). Äfven i detta
afseende är alltså varsamhet behöflig.

Anm. 2. Om välljudet eller
andra giltiga orsaker ej
annorlunda bjuda, bör vid val mellan
synonyma ord ett svenskt alltid
ega företräde framför ett
utländskt (bragd f. bedrift,
olägenhet
f. nackdel, svettas f.
transspirera o. s. v.) samt ett kort
framför ett långt (andakt f.
andäktighet, apel f. äppelträd,
främja
f. befrämja, tillbedjan f.
tillbedjelse). Jfr 33 o. f.

Anm. 3. Den svenska
synonymiken har aldrig blifvit på
ett fullt tillfredsställande sätt
behandlad. Många goda
upplysningar lemnas dock i
»Svenska språkets synonymer» af A.
F. Dalin (1870).
149. Om bildliga uttryck.

1. Vid användning af bilder
(metaforer) är det af allra
största vigt, att inga felaktiga
eller på annat sätt störande
uttryck få komma med. Metaforer
böra väljas så, att de lämpa
sig efter innehållet och de
läsandes eller hörandes
uppfattningsförmåga. En påbörjad bild
måste fullföljas (genomföras),
men får ej för mycket uttänjas.
Man undvike att hopa bild på
bild (katakres) och framför allt
att sammanblanda olika bilder.
En öfverflödande rikedom af
bildliga uttryck är, åtminstone
under vanliga förhållanden, snarare
egnad att försämra än att
förbättra stilen: den försvårar
uppfattningen i st. f. att
underlätta den.

Några prof på fel i dessa
afseenden må här anföras.
»Befinna sig på en nedslående
ståndpunkt», i st. f. ... på en svag,
l. ohållbar ståndpunkt. »Beträda
en syssla», i st. f. tillträda en
syssla
(jfr beträda en väg). »Hela
styrelsen var samlad, med
ordföranden i spetsen.» (Meningen
torde vara: Hela styrelsen var
samlad, och ej häller ordföranden
saknades
eller:... var samlad och
rådplägade under sin
ordförandes ledning.
Jfr Styrelsen tågade,
med ordföranden i spetsen
).
»Chauvinismen är en tacksam
resonansbotten, ty den låter
dåliga lidelser se ut som goda».
»De berättade en del, med
förlof sagdt, ankor», i st. f. De
kommo fram med
... e. d. »Bära
syndabocken», i st. f. vara
syndabock.
»Falla till bönboken»,
i st. f. falla till föga l. taga
till bönboken.
»Lemna en sak
i minnesgoda händer», i st. f.
lemna en sak i goda händer l.
öfverlemna en sak åt en minnesgod

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Sep 6 20:01:04 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/regler/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free