- Project Runeberg -  Resningen 1568. En historisk studie /
10

(1880) [MARC] Author: Thure Annerstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Fordrade Erik mycket af frälset i rikets tjenst som
vederlag för dess friheter, så kan han deremot å andra
sidan ej skyllas för att hafva visat ståndet någon
synnerlig frikostighet. Den frälset förunnade rätten att
återbörda dem olagligt frånkomna gods var mera en gärd af
rättvisa än ett gunstbevis; den kom för öfrigt äfven
ofrälse till del och lemnade den jemförelsevis ringa
vinsten af 3 till 4 hundra gårdar och torp [1]. Allt hvad
Erik under sin regering donerade från kronan till frälset
gick ej till mera än 1632 dalers ränta. En så förtjent
man som Klas Kristersson Horn hade ej erhållit gods
till mer än 212 dalers ränta; Anders Sigfridsson
(Rålamb) till Bro, en af Erik brukad och betrodd man, hade
fått gods till 277 dalers ränta. Detta var just inga
betydande gåfvor, och konungen var nästan lika frikostig
mot de män, som under hans skydd hån obemärkthet
kommit till anseende och inflytande. Dionysius Beurreus
t. ex. hade fått gods till 199 dalers ränta, och endast
af sakfallsgods hade Jöran Persson fått så mycket, att
dess ränta efter 1566 års markegångspris var ungefär
62 dalar, hvarjemte man ock har uppgifter på andra
gåfvor i gods till honom [2]. De medgifvanden, Erik
gjorde adeln i afseende på rusttjensten voro ej af
synnerlig betydenhet, likaså de nyinrättade grefskapen [3].

Förläningarne till frälset blefvo under Eriks regering
visserligen ej minskade, men ej heller ökade, oaktadt
hans krigiska styrelse var af den art, att man kunde
hafva väntat återställandet af den gamla plägseden att
tillfredsställa krigshöfdingar med stora förläningar. En
hopsummering af räntorna i ett förläningsregister af 1562,
hvilket synts mig vara fullständigt, lemnade en totalsumma
af 168,271 marks bortförlänad ränta, en summering
af ett liknande register för 1566 gaf en summa af
266,360 mark. Men denna förhöjning är endast skenbar,
ty värderingen af räntepersedlarne stegrades högst


[1] 6) Forssell s. 91—92.
[2] 7) Summa på de gode och gårdar, som äro komne från kronan
uuder frälset uti konung Eriks och K. M:ts tid (Acta rörande Ridd.
och Adeln R. A.) Johan var frikostigare, han gaf Pontus de la Gardie
gods till 1,603 dalers ränta.

[3] 8) Forssell, s. 87—96.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:03:07 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/resn1568/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free