Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Larsson och begärde på det ifrigaste, att denne genast
skulle lemna konungen några medföljande bref af högsta
vigt för konungen och riket [1]. Han tyckes härutaf ej
varit så synnerligen strängt bevakad, som han sjelf klagar.
Eget är att se, det Jörans uppmaning, att konungen
borde draga i fält, kommer just, när tanken derpå
börjar vakna hos Erik sjelf. Egde Jöran någon
kännedom om konungens känslor och tankar vid denna tid,
eller egde han en så noga kännedom om sin herres
sinnesförfattning, och bedömde han honom så väl, att han
insåg, att ett rörligt fältlif skulle rycka upp konungen
ur hans svaghet? Huru som helst gaf utgången Jöran
rätt. Vinterfälttåget återförde Erik från den djupa
nedslagenhet och den misstänksamma förtviflan, hvari han
under vistelsen på Svartsjö varit sänkt, till hans forna
sjelfförtröstan och stolthet; och gunstlingen skulle åter,
om ock blott för ett ögonblick, stiga upp till sitt gamla
inflytande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
