- Project Runeberg -  Revisorn : lustspel i 5 akter /
114

(1878) [MARC] [MARC] Author: Nikolaj Vasiljevitj Gogol Translator: Victor Emanuel Öman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte akten - Åttonde uppträdet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

Postmästaren. Ja så, till Sibirien! Det är ott
godt stycke härifrån och till Sibirien! Då vill jag
hellre läsa upp brefvet för er — det är mycket
bättre. Tillåter ni, mine herrar, att jag läser upp
brefvet ?

Alla. Ja läs upp det, läs upp det!

Postmästaren (läser). »Jag skyndar att meddela
dig, min käre Trapitschkin, hvilka underbara öden
jag-här upplefvat. Under resan blef jag ordentligt
pudrad och pungslagen af en infanterikapten — ja så
grundligt, att hotellvärden redan tänkte på att låta
sätta in mig på grund af uteblifven likvid — då
plötsligen hela staden till följd af min moderna kostym
och min Petersburgsfysionomi tog mig för en
kringresande — revisor! Det har redan gått så långt att
jag nu bor i guvernörens hus; man sörjer för mig
som för ett nyfödt barn. Jag kurtiserar moder och
dotter allt livad tygen hålla — men ännu har jag
icke rätt klart för mig, hvilkendera jag skall
bestämma mig för. Men jag tror nästan att jag föredrar
mamma sjelf, ty hon tycks genast vara deciderad för
hvad som helst. Kommer du ännu ihåg sådan otur
jag hade den der gången, när vi lurade oss till en
middag, och hur den der konditorn en gång högg
mig i kragen, derför att jag ätit upp några pastejer
på andras räkning? Men nu tycks bladet ha vändt
sig! Alla strida om äran att få låna mig så
mycket penningar, som jag vill ha. Det är högst
originella kurrar — du skulle skratta dig förderfvad,
om du vore här. — Jag vet att du ibland lemnar bi
drag till tidningarna: derför vill jag glädja och gagna
dig med att göra några emå utkast på papperet. Då
ha vi först och främst guvernören, dum som en åsna . .»

Guvernören. Omöjligt, omöjligt! Det står det

icke!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 11:55:54 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/revisorn/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free