- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 1 /
59

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rörstrands porslinsfabrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rörstrands porslinsfabrik.



Rörstrands egendom eller hemman i Solna socken af Danderyds
skeppslag namnes redan är 1288. Då anslog konung Magnus
^ Ladulås detsamma till S:t Klara kloster i Stochholm. Ett par hundra

J år senare blef det af Gustaf Vasa under reduktionen indraget till

kronan och antingen helt och hållet eller delvis anslaget till underhåll åt
Danviks hospital. Förläningen blef dock ej långvarig, ty af Erik XIV,
återtogs godset och skänktes till Torbiörn klockare -att användas på behaglig
tid»! I mediet af sextonhundratalet blef Rörstrand efter att under en kortare
tid innehafts af Svante Bjelke, utaf drottning Kristina bortskänkt till en
borgare i Stockholm, Mårten Weitzwitzer, samtidigt adlad med namnet
Rosen-stierna. Denne lär ha uppbyggt det stora boningshuset och norra flygeln.
Från honom kom godset i den ryktbare fältherren Lennart Torstensons ego.
Härefter var tronarfvingen, sedermera Carl X Gustaf, boende på egendomen
jämte sin fader hertig Johan af Pfalz Zweibriicken, tills slutligen fältmarskalken
Arvid Wittenberg blef dess innehafvare. Från dennes arfvingar blef godset
år 1694 ånyo genom Carl XI:s reduktion indraget till kronan. Efter denna
tid synes riksrådet Grefve Lichton hafva disponerat öfver den gamla
egendomen till den 30 maj 1698, då den ytterligare genom ett kungligt bref af Carl
XII skänktes till Stockholms stad .för anläggning af tjänliga manufakturer».

Sedan staden öfvertagit egendomen, utarrenderades denna dock först
mot ett årligt belopp af 350 daler kopparmynt till en slagtare Ola Asker
från Norge, hvilken under det ryska kriget lär hafva upplåtit några af
byggnaderna till förvaring af ryska fångar. Efter denna pä minnen och omväxlande
öden rika förhistoria, till hvilken fa industriella anläggningar i Sverige torde
kunna uppvisa något motstycke, blef godset omsider 1726 användt för
industriella ändamål. Askers arrende öfvertogs af ett den 13 juni 1726 bildadt
bolag med namn af Rörstrands porslinsfabrik för tillverkning af s. k. Delftiskt
porcelain eller fajans efter holländskt mönster. I detta bolag deltogo flera af
den tidens mest inflytelserika män såsom M. Bunge, E. B. Caméen, G.
Gyllengrip, C. H. Wattrang, G. F. Rothlieb, C. Gripenstierna, O. Estenberg m. fl.

Man hade nu visserligen tagit ett steg i den slutliga riktningen, men
dels i följd af bristande rörelsekapital, dels till följe af felande
skicklighet hos de tyska verkmästare, Wollf och Hunger, som voro anstälda under
de 15 första åren, lyckades man hvarken åstadkomma någon vara af
tillfredsställande beskaffenhet, ej heller af rörelsen skörda någon vinst. Ehuru fabriken
vid flera tillfällen erhållit understöd af staten lyckades detta ej förr än
ledningen af tillverkningen år 1741 öfvertogs af en vid fabriken uppfostrad svensk,
vid& namn Anders Fahlström. Från och med Fahlströms öfvertagande af
fabrikens ledning, den han innehade till år 1760, kan man datera tillvaron af
en ordnad fabriksrörelse vid Rörstrand, och om det ännu dröjde några år,
innan den lämnade god behållning, var dock grunden till denna lagd genom
Fahlströms arbete på det tekniska området.

Under åren 1734—1765 finna vi enligt gamla handlingar att
Rörstrand dock till förpaktare haft så framstående män som förutsagde Bunge,
Carl Gustaf Tessin, Gustaf Fredrikson Rosen, Erland Broman, borgmästaren
Joh. Rosir och grefve Carl Fredrik Piper (Sveriges dåvarande rikaste man)
friherre Jean von Wallvijk, Thomas Plomgren m. fl.

Den för bolagets öde under de kritiska tiderna betydelsefullaste
deltagaren i affären blef assessorn i kammarrevisionen Elias Magnus Ingman, adlad
med namnet Nordenstolpe, hvilken 1753 ingick i det då ombildade bolaget,
så småningom öfvertog ledningen af detsamma och dervid utvecklade en
betydande administrativ och kommersiell förmåga. Han utvidgade tillverkningen
och förbättrade dess beskaffenhet, byggde nya ugnar, verkstäder och
arbetarebostäder samt lyckades äfven att göra produkterna begärliga hos allmänheten
och att göra rörelsen vinstgifvande.

Då tillverkningen är 1740 blott uppgick till 3,700 daler kopparmynt,
motsvarande 16,000 riksdaler riksmynt, hade den redan 1755 -stigit till 7,600
daler silfvermynt samt .776 till 95-°oo daler silfvermynt eller .20,000 kr.
enligt vår nuvarande myntfot, och detta trots att fabriken fått en konkurrent
uti den vid Marieberg år .759 nyanlagda fajans-och porsl.nsfabr.ken, hv.lken
dock redan .782 inköptes af dåvarande egaren till Rörstrand E. A.
Nordenstolpe och efter någon tid nedlades

Ingman-Nordenstolpe skördade pa grund af sin energi och duglighet
också själf närmaste frukten af sin verksamhet och använde denna för att
så småningom inlösa de öfriga delegarnes andelar, så att han v.d sm död_

den 23 januari 1773 var ensam egare af den då i framåtskridande stadda
fabriken.

Den vara, som såväl vid Rörstrand som Marieberg under den ofvan
afhandlade perioden tillverkades, var fajans med tennhaltig ogenomskinlig
glasyr, samma fabrikat, som ännu användes till de vanliga kakelugnarne.
Vid Marieberg gjordes därjämte ansatser till åstadkommande af äkta porslin,
men tillverkningen däraf blef dock begränsad och varans beskaffenhet ganska
medelmåttig. Däremot var den vid båda fabrikerna tillverkade fajansen af
ganska framstående beskaffenhet och jämförlig med utlandets fabrikat.
Modellerna voro vanligen hållna i rococostil eller i kinesiska och naturalistiska
former, vanligen hämtade från Frankrike och Holland. Färgdekorationerna
voro utförda med rask hand. Tillverkningen omfattade ej endast
hushålls-föremål, utan äfven prydnadsartiklar och kakelugnar, dessa senare ofta målade
med ornament och blommor i blått eller i flera färger, utförda i ett raskt och
tilltalande maner.

Då Nordenstolpe aflidit, tog sonen, hvilken titulerades fabrikör och
var major vid adelsfanan, tillika med öfriga arfvingar hand om fabriken och
inköpte som nämdt samtidigt förutnämnda fabrik vid Marieberg samt införde
därjämte äfven tillverkning af s. k. flintporslin efter engelskt mönster,
sammansatt af kölnerlera och flinta samt betäckt med blyhaltig genomskinlig glasyr.

I Norra Staffordshire i England förefans redan pä 1400-talet fabriker
för tillverkning af gröfre lervaror. Den rika tillgången på leror och kol i
denna trakt lämnade de första betingelserna för uppståendet af en sådan
fabrikation. Under senare hälften af 1600-talet lärde man sig att öfverdraga
lerkärlen med saltglasyr, och lervarutillverkningen utvecklades efter hand till
mängd och beskaffenhet. Sedan man upptäckt de rika ler- och kaolinlagren
i Södra England (Dorset-, Devonshire och Cornwall) samt man genom en
tillfällighet funnit att genom tillsats af bränd flinta till massan denna blef
betydligt förbättrad och af hvitare färg, öfvergick man elter hand till
fabrikation af bättre varor, men det var ej förrän Josiah Wedgewood i midten på
1700-talet lyckades att förbättra fabrikatet och att framställa en gräddfärgad
finare. fajans med genomskinlig glasyr, hvilken han kallade »Oueen’s ware»,
som fabrikationen uti England tog ett kraftigare uppsving. Genom införandet
af den nya massan och glasyren kunde Wedgewood tillverka sina fabrikat
uti finare och smäckrare former än den gamla fajansen, och den
genomskinliga glasyren medgaf anbringandet af vackra färgdekorationer under denna.
Den engelska fajansen, hvilken efter denna tid började tillverkas i allt större
skala uti Staffordshire, utträngde snart de äldre slag af fajans, som förut
be-herskat marknaden. Den holländska fabrikationen, som hade sitt säte uti
Delft, och som i öfver ett århundrade försett Europa med kanske större
delen af dess behof af fajans, undanträngdes snart af den nya engelska så att,
då vid slutet af 1600-talet det i Delft fanns\ ej mindre än 43 stycken
fajansfabriker, deras antal i början af 1800-talet sjunkit till 6.

Efter engelskt mönster uppstodo emellertid mot slutet af 1700-talet
flerstädes i Europa, isynnerhet i Tyskland, fajansfabriker, och från Tyskland
var det, som förebilderna till den nya svenska fajansfabrikationen sedermera
hämtades.

Frän och med Ingman-Nordenstolpes frånfälle år 1773 synes ett
till-bakagående hafva inträdt i fabrikens verksamhet. Tillverkningen minskades,
och varans beskaffenhet nedgick samtidigt. Som redan blifvit nämdt, inköptes
Marieberg år 1782 af den yngre Nordenstolpe, hvarefter tillverkningen där
nedlades. Härigenom befriades Rörstrand från sin enda konkurrent inom
landet, och arbetet kunde ånyo bedrifvas i större utsträckning. Vid denna
tid hade man öfvergått till fabrikation af den nya engelska fajansen efter
förebild af den fabrilwon, som efter engelskt mönster blifvit införd i
Tyskland, men som i godhet och utseende likväl stod vida efter den engelska.

Det nya fabrikatet kunde åstadkommas till billigare pris än den gamla
fajansen, blef derigenom åtkomligare för en större allmänhet och lämpade
sig äfven bättre för framställandet "af former i de då härskande Louis XVI
och empirestilarne, men det stod ovilkorligen både i tekniskt och dekorativt
hänsende på en lägre ståndpunkt än det gamla. Under det detta var
öfver-draget med en vacker hvit emalj och vanligen dekoreradt i ett friskt och
kraftigt manér, var den nya varan af .en ful gulgrå färg, massan lös och
porös och glasyren vågig och af ringa hållbarhet. Färgdekorationen var
vanligen hållen i en stel empirestil eller i naturalistiska ornament.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:35:21 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/1/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free