- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 1 /
60

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rörstrands porslinsfabrik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

År 1797 inköptes fabriken af öfverdirektör Bengt Reinhold Geijer,
som vidtog flera förändringar och förbättringar i fabrikens drift, inkallade
tyska mästare, inköpte från England och uppstälde i fabriken år 1807 en
ångmaskin, som det säges den första landtmaskinen, som användts i Sverige
och som ända till 1855 där var i bruk. Geijer lyckades, oaktadt krig och
svår tid i landet, drifva fabrikationen så att den lönade sig, och han
efterlämnade vid sin död år 1815 en för den tiden ansenlig förmögenhet.
Fabriken öfvergick nu till arfvingarne och drefs under firma »B. R. Geijers
arf-vingar». Ledningen handhades först af sonen, öfverdirektör Fredrik Geijer,
samt senare af assessor Pehr Lagerhjelm, född år 1878 och död är (856.
Denne intresserade sig varmt för den svenska industrien, gjorde stora
ansträngningar att uppdrifva fabrikatets beskaffenhet, företog själf resor i England
för att studera yrket och införskref der engelske mästare, gravörer och arbetare.

Under loppet af 1820-talet öfvergick man i allmänhet från de tyska
arbetsmetoderna till de engelska, införde användning af engelska leror i
stället lör de tyska och lade, sedan de^fengelska mästaren Holmes blifvit
anstäld, grunden till en ny tillverkning. Denna kom dock först i fabriksmässig
gång, sedan en elev af Holmes, svensken S. A. Bergström, år 1833 blifvit
verkmästare. Genom köp öfvergick emellertid fabriken efter hand i andra
händer än de ursprungliga Geijerska arfvingarna, af hvilka ingen kvarstod,
sedan justitierådet N. VV. Stråle, som sedan 1832 var delegare i fabriken,
år 1846 blef dess ende ägare Den på 1820-talet grundade fabrikationen
fortsattes emellertid med ringa förändringar ända till början af 1850-talet.

År 1850 hade justitierådet Stråle till sin medhjelpare i fabrikens
förvaltning antagit sonen, hofrättsnotarien Gustaf Holdo Stråle, som efter faderns
död 1853 öfvertog ledningen af rörelsen.

1850-talet kan betraktas som en betydelsefull tid för den svenska
industrien, och man kan säga att allvarligare ansatser till dess höjande då
mer än förr gjordes. Så var särskildt förhållandet inom porslinsfabrikationen.
G. H. Stråle, lifligt intresserad för fabrikens utveckling, arbetade sig in i
gången af fabrikationen, såsom den då bedrefs vid Rörstrand, och gjorde
sig genom resor till utlandet bekant med tillverkningens ståndpunkt därstädes.
Som redan blifvit sagdt, hade tillverkningen under de sista årtiondena
undergått föga förändring, och om äfven tillverkningens belopp under åren stigit,
var dock ökningen jämförelsevis ringa och varans beskaffenhet tämligen
oförändrad.

Genom en noggrannare kännedom om förhållandena öfvertygad att
om-skapning af tillverkning och fabrikens inrättning voro nödvändiga, bemödade
sig ock Stråle att genom anställande af nya krafter och införandetaf modernare
hjälpmedel åstadkomma denna omskapning. Detta var ock så mycket
nödvändigare, som den andra fabriken inom landet, Gustafsberg, vid denna tid
kommit i ny ägares, grosshandlare Godenius’ händer, och denne där
genomförde en liknande omdaningsprocess.

Ett betydelsefullt steg för utvecklingen var när till fabrikens förste
verkmästare år 1855 antogs Rob. Almström, hvilken år 1850 blifvit vid
fabriken anstäld och genom teoretiska och praktiska studier samt vistelse vid
utländska fabriker varit i tillfälle att inhämta insigt i yrket Under de år,
som nu följde, steg fabrikens tillverkning ganska betydligt; frän att år 1850
hafva uppgått till 200,000 kr. med 200 arbetare, är den nu 1,520,000 kr.
med 950 arbetare; priserna efter priskurantvärde, hvarifrån dock rabatt vid j
försäljningen afgår. Då priserna på varan betydligt fallit sedan år 1850 j
och öfver hufvud taget ej torde vara ens två tredjedelar af hvad de då |
voro, blir stegringen ännu större, än siffran angifver.

År 1857 införde Almström tillverkning af kakelugnar af hvit eldfast
massa med genomskinlig glasyr, hvilken numera drifves i stor skala, och i
hvilken fabrikation, i hvad beträffande materialens beskaffenhet och införandet
af nya dekorationssätt, Rörstrand tagit steget före någon annan vare sig
utländsk eller inhemsk fabrik.

Sedermera ha införts tillverkning af de finaste slagen af fajans, s, k.
Ironstone China och Opak, af benäkta porslin, bisquit, fältspatäkta porslin,
majolika m. m. Den mångfald af olika lerfabrikater, som vid Rörstrand för
närvarande tillverkas, torde vara större än vid kanske något annat industrielt
verk af samma slag.

Genom köp förväifvade sig G. H. Stråle under åren 1857 och 58
största andelen af fabriken, som fortfarande bedrefs under firman 3 B. R.
Geijers arfvingar ». Ar 1863 inträdde Rob. Almström såsom delegare i
fabriken, och då denna år 1868 försåldes till ett bolag, Rörstrands
Aktiebolag, utsågos Stråle och Almström till disponenter, den förre för ekonomien,
den andre för tillverkningen. Pä grund af sjuklighet lämnade emellertid
Stråle sin befattnig år 1894, och sedan dess är Almström fabrikens ende
disponent. — Stråle grundade under sin verksamhet vid Rörstrand den
vackra samling fajanser och porslin, som där finnas, och utgaf värdefulla
arbeten om den gamla svenska fajanstillverkningen. Han deltog vidare under
sin krafts dagar lifligt i allmänna värf, var bland annat under många år
stadsfullmäktig och ledamot i stadsfullmäktiges delagationer och komitéer; var

riksdagsman för Stockholm i det gamla borgarståndet och i Andra Kammaren
och såsom sådan använd i olika riksdagsutskott. Var under många år dels
vice ordförande, dels ordförande i »Stockholms Fabriksförenings Fullmäktige».

Robert Almström föddes 1834. Föräldrarne voro apotekaren Per
Olof Almström och Sofia Gjörcke. Efter att hafva genomgått skola och
gymnasium, anstäldes han vid Rörstrand 1850. Genom Fabrikens ägare
bereddes honom tillfälle att under åren 1850—1855 studera kemi 1 m. fl.
ämnen och att genom resor i utlandet och vistelse vid utländska fabriker
inhämta kunskap i porslins-och fajanstillverkningarna som de där bedrefvos. 1855
blef han antagen till förste verkmästare vid fabriken. 1863 blef handelägare
och fabrikens tekniska disponent. Frän och med 1892 dess disponent. Han
har ombyggt hela fabriken, omgestaltat tillverkningen, infört nya maskiner,
anordningar och nya fabrikat, har anlagt fabriken Arabia vid Helsingfors.
Har ordnat Rörstrands arbetares Sjuk- och begrafningskassa, hvilken genom
den ärliga subventionen af omkring 4,000 kr. som af bolaget lämnas, är att
betrakta delvis äfven såsom pensions- och olyckfallförsäkringskassa. Har
grundat Rörstrands Arbetare- och tjänstemäns pensionskassa, till hvilken
bolaget skänkt en grundfond af 30,000 kr., och som efter tio års tillvaro
eger ett kapital af omkring 60,000 kr. och redan utdelar årligen pensioner
af 300 kr. till r 1 personer. Han har vidare under tvänne år varit ledamot
i styrelsen för Kropps Aktiebolag och dess tekniske rädgifvare. Har
författat »Lervarorna och dess tillverkning» (Uppfinningarnes bod 4:de delen)
samt flere mindre tekniska uppsatser. Har under många år varit
stadsfullmäktig i Stockholm och ledamot af Stadsfullmäktiges Beredningsutskott samt
i komitéer och styrelser för stadens inrättningar. Har varit ledamot i
komi-téen för Kongl. Kommersekollegii ombildning, Arbetarskyddskomitéen,
Tull-komitéen 1891, Komitéerna för utställningarna i Paris 1878, Chicago 1893,
Stockholm’ 1897. Är vice ordförande i Stockholms Fabriksförenings
Fullmäktige, ordförande i styrelsen för Sabbatsbergs sjukhus. Är sedan 1887
ledamot för Stockholm i Riksdagens Första kammare och har haft plats i
Bevillningsutskottet, Lagutskottet och Särskilda utskottet. Ar 1894 invaldes
han till ledamot af Kongl. Vetenskapsakademien. Är en af Fullmäktige i
Riksbanken. Är R. N. O., K. V. O. 2:dra kl., R. F. H. L.

Under åren 1850—1895 har fabriken blifvit fullständigt ombygd och
nyare tidsenliga förbättringar i tekniskt och sanitärt hänseende där införda.
Samtidigt hafva, sedan de äldre bostadsbygnaderna blifvit slopade, nya
tjänstemän- och arbetarebostäder, inrymmande cirka 1,300 personer, blifvit uppförda.
— Fabriken upplyses dels med gas, dels med elektriskt ljus, har eget
varm-och kallbadhus, en särdeles effektiv sjuk- och begrafningskassa samt sedan
år 1886 en pensionskassa.

Till fabriken hära fältspat- och kvartsgrufvor vid Ytterby och Svinninge
i Stockholms skärgård, hvilka lämna omkring hälften af de materialier, som
ingå i porslinsmassan, och från hvilka en rätt betydlig export till utlandet
eger rum. — Sedan år 1870 tillverkas vid fabriken gips enligt patenterad
metod.

År 1874 anlade Rörstrands Aktiebolag en filialfabrik i Helsingfors,
som numera eges af ett bolag, hvars största delägare Rörstrands Aktie
bolag är. Vid denna fabrik sysselsättes 1895 omkring 300 personer.

Vid alla de utställningar inom och utom landet, hvari Rörstrand del
tagit, hafva prisbelöningar erhållits, under de sista tjugo åren såsom regel
första pris. Fabrikens alster, isynnerhet af prydnadsartiklar ha vunnit en
stor efterfrågan i utlandet. De pris Rörstrand vid utställningar erhållit äro
följande:

1857 Malmö i:sta pris.

1865 Malmö i:sta pris.

1866 Stockholm i:sta pris».

1867 Paris 2:ne bronsmedaljer.

1872 Köpenham i:sta pris.

1872 Moska stora guldmedaljen.

1873 Wien Fortsehrittsmedalj.

1874 London Bronsmedalj

1875 Bogota Silfvermedalj.

1876 Philadelphia i:sta pris.

1878 Paris Stora Guldmedaljen.

1880 Boras Silfvermedalj.

1881 Malmö i:sta pris.

1881 Berlin Guldmedalj.

1883 Madrid Guldmedalj.

1889 Köpenham i:sta pris.

1891 Göteborg Guldmedalj samt ett af de båda Hedersprisen.

1891 Chicago prismedalj.

1893 S:t Fransisko prismedalj.

Såsom en särskild omständighet kan omförmälas att sedan Kongl.
fabriken i Meissen, anlagd år 1713, pä 1860-talet flyttades från den plats,
där den ursprungligen varit förlagd, har, så vidt bekant är, ingen annan
ler-varufabrik i Europa så lång tid som Rörstrand varit i gång på en och
samma plats.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:35:21 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/1/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free