Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- P. A. Norstedt & Söner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
P. A. Norstedt & Söner
Boktryckerikonsten är, som bekant, en relativt sen konst. Den
( tillhör de stora och banbrytande uppfinningar, som inledde den
nyare tiden. Med dennas gryning kan den ock i vårt land anses
vara samtidig. Af de tryckerier som först här uppsattes fortlefver
nu intet. Men af dem, som komrno dem närmast, ha vi en afläggare i vårt
största och förnämligaste svenska tryckeri, det firman P. A. Norstedt &
Söner tillhöriga K. boktryckeriet. Dess anor gå nämligen tillbaka ända till
vår reformationstid, till början af 1600-talet.
Genom köp och arf ha ett dussintal olika officiner så småningom under
tidernas längd slutits tillsammans i detta etablissement, och det af dem, hvars
historia man kan följa längst tillbaka, synes räkna sin upprinnelse från 1603.
Detta år skall nämligen Anund Olofsson Helsing här i Stockholm ha anlagt
ett tryckeri, som af sin innehafvare i i3:de led, Lars Johan Hierta, 1843
såldes till P. A. Norstedt & Söner. Denne Helsing, af hvars tryck må
nämnas upplagor af Landslagen, Östgöta- och Helsingelagarne i folio samt
Nya Testamentet i qvart, lemnade tryckeriet i arf åt sin enka Christina
Klinck, hvilken 1613 gifte om sig med Ignatius Meurer från Thiiringen, som
blef tryckeriets egare i andra led. Han tryckte lands- och stadslagarne i
praktexemplar på pergament samt bibeln i folio. Efter honom öfvertogs
tryckeriet af Johan Georg Eberdt, gick i arf till Johan Billingsley, såldes 1700 till
Michael Laurelius, af honom till Anders Björkman och ärfdes af dennes enka, som
gifte om sig med Petter Jöranson Nyström. Denne antog 1759 till kompanjon
C. Stolpe och firman ändrades till Nyström & Stolpe. Efter Nyströms död
öfvertog Stolpe ensam tryckeriet och i eget namn fortsatte han rörelsen till sin
död 1783. Den inköptes då af lotterikommissarien P A Brodin, sedan 1781
egare af ett annat, af boktryckaregesällen Anders Holmerus 1768 anlagdt,
af Anders Johan Medelplan sedan drifvet tryckeri. Efter Brodins död såldes
tryckeriet till Anders Jacobsson Nordström, från hvilken en del deraf
öfver-gick till hans son Henrik Andersson Nordström, som åter lemnade sitt tryckeri
i arf till sonen Henrik Gustaf Nordström. Från denne öfvergick det till
J. Lind, som öfverlät det till L. J. Hierta, hvilken, efter att ha innehaft det
ett par år, 1843 sålde det till P. A. Norstedt & Söner. Genom detta köp
förenades alltså två olika officiner, den af Helsing och den af Holmerus
anlagda, sammanförda af Brodin, med det Norstedtska tryckeriet.
Den andra hufvudgren tryckerier, som förenades med den Norstedtska
officinen, räknar anor från midten af 1600-talet, från ett tryckeri som 1665
anlades i Stockholm af en hit öfverflyttad dansk boktryckare Georg Hantsch
från Sörö. Han blef sagda år Kongl. Boktryckare samt fick rätt att på tre
år ensam i Stockholm trycka almanackor. Hans enka fortsatte rörelsen, och
från henne öfvergick den, då hon trädde i nytt gifte, till Nils Wankijf. Enkan
öfverlefde äfven honom och tryckeriet fortgick under firma Sal. Wankijfs
änka till 1705. Redan 1698 hade det dock fått en ny egare, Johan Henrik
Wener från Liineburg, som dermed förenade två andra officiner, en 1688
upprättad af Lars Hansson Wall och inköpt af hans efterträdare Olof Enmus,
samt en anlagd i början af 1630-talet af Henrik Keyser, fortsatt under firma
Henrich Keysers enkia och derefter öfvertagen af sonen Henrik Keyser d. y.
som öfverlät en filialafdelning af tryckeriet anlagd i Upsala till sin son Henrik
Keyser III. Den återflyttades till Stockholm och sökte der ehuru förgäfves
konkurrera med den ännu qvarvarande hufvudafdelningen af det gamla
Keyserska tryckeriet. Denne Henrik Keyser III:s stockholmstryckeri var det
Werner vid hans död inköpte. Werner blef Kongl. boktryckare och hans
tryckeri kallades än Werners och än Kongl. boktryckeriet. Han dog 1735
och tryckeriet öfvertogs af hans enka som 1738 sålde det till Petter Momma.
Genom honom förenades med den Wernerska officinen det stora Keyserska
tryckeriet.
Detta var, som redan är nämndt, anlagdt af Henrik Keyser och
öfvertogs 1670 af hans son Henrik Keyser d. y. Han dog 1699 men tryckeriet
fortsattes för arfvingarnes räkning, tills det 17.16 inköptes af Keysers styfson
Aron Holm. Under hans tid blef det genom 1723 års eldsvåda delvis
för-stördt och såldes sedan i två lotter till Anders Grmsler och Jacob Schneidler.
Grmsler sålde sin andel till Carl Johansson Röpke, som åter sålde det till
Petter Momma.
Men ej endast Werners och Keysers tryckerier förenades i hans. År
1726 hade faktor Benjamin Gottlieb Schneider anlagt ett tryckeri, som först
fortgick i hans enkas namn och sedan, när hon gifte om sig, öfvergick till
hennes andre man Lorentz Ludvig Grefing. Hans enka Rackel Spech
testamenterade det jemte all sin öfriga qvarlåtenskap till Petter Momma. Det
Grefingska tryckeriet öfverlät denne dock snart till sin. måg sekreteraren i
Bergskollegium Henrik Fougt.
Momma var en i många afseenden högt förtjent man, och han uppdref
sitt tryckeri till för den tiden hög grad af fulländning Från honom öfvergick
tryckeriet till assessorn Johan Pfeiffer som 1777 ändrade dess titel från f. d.
Kongl. tryckeriet till Kongl. Ordens-boktryckeriet. Från detta tryckeri utgick
bl. a. tidningen Dagligt Allehanda. Efter Pfeiffer fingo hans söner privilegierna
både på tidningen och tryckeriet, och från dem öfverflyttades de, för tryckeriet
1803, på hans systerson kaptenen i arméns flotta Carl Schiöström. Af hans
enka öfverläts tryckeriet till statssekreteraren friherre Herman Battram. Efter
hans död inköptes det af grosshandlaren Pulchau för hans svärson Johan
Petter Theorell, som 1833 öfverlät det till faktorn Johan Fahlman. Denne dog
1842, då det inköptes af P. A. Norstedt & Söner. Redan 1835 hade firman
inköpt det af Momma till hans måg Fougt öfverlåtna Grefingska tryckeriet,
hvilket, efter att efter Fougts död ha skötts af hans enka, vid hennes
från-fälle gick i arf till sonen Henrik Fougt, som dref det till 1834.
Genom inköpen af Kongl. Ordens-boktryckeriet och K. tryckeriet
förenades alltså ej mindre än fem skilda officiner med det Norstedtska tryckeriet.
Ännu återstår dock en gren tryckerier, hufvudgrenen, af dem som
bildat den stora officinen. Denna grens anor gå tillbaka till 1693, då
bokhandlaren och förläggaren Georg Gottlieb Burchardi här anlade . ett
tryckeri, som var rikligt försedt med stilar och erhöll privilegium på att
trycka nya psalmboken.
Af tryckeriet såldes 1708 en del till Julius Georg Matthize, som redan
förut genom giftermål med bokbindaren Nathanael Goldenaus enka Sara v.
Höltz innehade ett af denne från sin aflidne svåger boktryckaren Gesel ärfdt,
1702 med privilegium försedt tryckeri.
Matthize dog 1716 men tryckeriet fortgick i enkans namn under
ledning af faktorn Johan Laurentius Horrn från Niirnberg, som sedan genom
giftermål med henne blef dess egare. Han dog 1741 och tryckeriet ärfdes
af hans hustru i andra giftet Helena Indebetou. Genom giftermål med
henne öfvergick det till direktören Lars Salvius. Han dog 1773, och tryckeriet
köptes af boktryckaren Johan Georg Lange från Göteborg. Han förenade
med den Salviuska officinen äfven den af Schneidler 1723 inköpta delen af
den Holmska samt dessutom en af L. Wennberg och den förut omtalade
Anders Jacobsson Nordström 1769 anlagd, som dock snart öfvertogs af
Wennberg ensam, tills han antog en annan kompanjon J. C. Holmberg, och
1781 tillsammans med denne sålde tryckeriet till Lange. I dennes hand
voro sålunda nu förenäde från början fem olika officiner Han dog 1795
och rörelsen fortsattes af hans enka Maria Susanna Behle Genom kontrakt
af den 5 Juli 1806 — hvari uppräknas Schneidlerska och Salviska
privile-gerna, med stilar, pressar, stilgjuteriinstrument, förlagsrätten till de böcker,
hvilka privilegiet af den 13 juni 1797 omfattar, öfriga förlagsrättigheter samt
vetenskapsakademiens handlingar och tal — sålde hon tryckeriet till
boktryckaren Johan Petter Lindh från Örebro.
Efter hans död fortsattes rörelsen af hans enka till 1821, då tryckeriet
inköptes af öfverdirektören P. A. Norstedt, som till 1823 dref affären under
firma J. P. Lindhs änka. Detta år ändrades firman till P. A. Norstedt &
Söner, den samma som än i dag föres af det aktiebolag, i hvars hand sålunda
nu äro förenade 12 från början skilda officiner; de fem som voro förenade
i det Lindhska tryckeriet, de fem som bildade det 1835 inköpta Kongl.
Tryckeriet och det 1842 inköpta Kongl. Ordens-boktryckeriet samt de två
som voro förenade i det 1843 från L. J. Hierta inköpta tryckeriet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:11:42 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rhasvindus/2/0007.html
