- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 2 /
8

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - P. A. Norstedt & Söner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

*3^ä=

<■

\fö

Per Adolf Norstedt, som 1821 inköpte det Lindhska tryckeriet, var
född 1763 i Örebro, der han var handlande och rådman. Till biträden i
affären kallade han kort efter tryckeriets inköp sina båda söner Adolf och Carl.

Om dem och tryckeriets utveckling efter den tid, hvartill vi nu i vår
skildring kommit meddelas i en af firman oss benäget lemnad historik, ur
hvilken äfven materielet till föregående framställning är hämtadt, följande:

Adolf Norstedt var född 1795, studerade vid Upsala universitet och
inträdde efter der undergången hofrättsexamen i statens tjenst. Han var
e. o. notarie i hofrätten, när han ingick i sin faders tryckerirörelse. Carl
Norstedt, som sedermera blef den egentlige utbildaren af tryckeriet, föddes
1797, aflade studentexamen i Upsala 1809, fortsatte studierna vid universitetet
till 1815, då han tog kameralexamen. Ämbetsmannabanan utbyttes dock
snart mot den militära, för hvilken han kände en starkare böjelse, och 1816
inskrefs han vid Kongl. Nerkes regemente. Af ekonomiska skäl skaffade han
sig dock snart anställning som kontrollör vid den under byggnad varande
Hjelmare kanal, der han arbetade, tills han af sin fader kallades till biträde
vid tryckeriet.

Med flit och rastlöst ihärdighet ägnade sig far och söner åt den för
dem alla nya verksamheten. I synnerhet var Carl Norstedt, hvilkens större
krafter medgåfvo ett mer ansträngdt arbete, outtröttlig i sträfvandet att lära
grundligt känna yrket och väl ordna och leda arbetena. Ar 1823 upptogos
sönerna af fadern till bolagsmän; den nya firman kallades Per Ad. Norstedt
& Söner, senare P. A. Norstedt & Söner, och anmäldes i rådstufvurätten d.

1 december 1823.

Redan 1828 utträdde fadern till följd af tilltagande sjuklighet ur firman,
hvilken oförändrad fortsattes af sönerna gemensamt intill 1852, då Adolf
Norstedt af vacklande hälsa nödgades att draga sig tillbaka. Han afled
1855-Carl’ Norstedt fortsatte äfven som ensam ägare af firman sin kraftiga sträfvan
att höja dess anseende och utveckla dess verksamhet, hvari han kraftigt
understöddes af C. H. Stålhammar, hvilken under en lång följd af år (1824—
1885) var i firmans tjenst anstäld. Till den jemförelsevis snabba utveckling,
firman under Carl Norstedts tid erhöll, bidrogo mycket de stora uppfinningar
på dessa områden, som då började blifva allmännare kända i Sverige, samt
det ständigt stigande behofvet af tryckeriernas alster.

Från en jemförelsevis ringa början hade tryckeriet under dessa trenne
mäns ledning vunnit en betydlig • utvidgning. Under de första åren bedrefs
tryckerirörelsen af den nya‘firman i egendomen n:o 11. vid Lilla Nygatan,
stilgjuteriet vid lägenheten’ Mariedal vid Kungsholms tull. Redan 1832 kunde
dock så väl stilgjuteriet som tryckeri flyttas till en rymligare lokal i den af
firman härför inköpta egendomen n:o 6 Riddarholmen,

Bolaget hade nu vunnit det förtroende, att tryckningen af Svensk
författningssamling från början af år 1834 och annat officiellt tryck åt
detsamma öfverlämnades; i sammanhang härmed tilldelades titel af kungl.
boktryckare. Genom ombyggnader, som efter en eldsvåda 1840 företogos, blef
ytterligare utvidning möjlig. Arbetarnes antal hade 1840 vuxit till 10 sättare,
14 tryckare och 23 lärlinger, pressarnas till 14. Ännu nyttjades dock mycket
de ofullkomliga träpressarna, hvilka emellertid efter hand ersattes af
jern-pressar af Stanhopes konstruktion, förfärdigade i Eskilstuna efter en af firman
år 1828 från Frankrike införskrifven press. År 1843 erhöll firman 2
snäll-pressar, hvilka dock först följande året kommo i verksamhet; samtidigt anskaffades
ångmaskin till pressarnes drifvande. Här som annorstädes var det först efter
införandet af dessa fullkomligare tryckmaskiner, som den kraftigaste
utvecklingen- kunde inträda. Af dessa snällpressar var den ena af Holms
konstruktion (Scandinavian press), den andra af Coopers, med 2 cylindrar. År 1858
företogs en större ombyggnad och utvidgning af tryckeri- och sätterilokaleriia,
hvarigenom arbetskrafterna kunde ytterligare ökas, så att tryckeriet 1862
sysselsatte 24 sättare, 6 tryckare, 25 lärlingar och qvinnliga arbetare.
Pressarnas antal hade då ökas med 2 nya från Tyskland och Danmark, hvaremot
den äldsta, skandinaviska, pressen blifvit kasserad. Stilgjuteriet, under ledning
af hrr C. Riis, J. Riis samt från 1849 af hr Th. Ebbesen, utvecklade sig
ock, i synnerhet sedan 1846 L. J. Hiertas stilgjuteri samt det Brandtska
patentet å gjutmaskiner blifvit inköpta.

Vid sidan af den egentliga tryckerirörelsen uppstod ock småningom
bokförlagsrörelsen. Redan 1823 öfvertog firman arrendet af Kongl.
Vetenskapsakademiens rätt att utgifva almanackor och kalendrar. Snart började
äfven förläggandet af psalm- och evangeliiböcker m. fl, mindre skrifter, samt,
i synnerhet från och med 1840-talet, större svenska skriftställares arbeten,
lärda samfunds handlingar m. m. År 1850 inköptes af enkefru Arrhenius

det af hennes man, förste expeditionssekreteraren C. M. Arrhenius
efterlämnade lagret af Svensk författningssamling m. m., och 1851 öfvergick till
firman expeditionen af densamma.

Den sålunda utvidgade affären fortfor Carl Norstedt att med aldrig
minskadt intresse, om ock på de sista åren med något minskade krafter, att
nitiskt och skickligt leda intill 1862 den 9 febr., då han efter en kort
sjukdom afled. Han hade varit en rastlös arbetare, en god och välvillig
arbets-gifvare, verksam i samhället och sitt yrke, värderad af många vänner, och
sörjdes derför i vida kretsar.

Vid Carl Norstedts död öfvergick firman till hans kusinsöner Gustaf
Emil Norstedt och Gustaf Leonard Laurin, hvilka från 1856 arbetade i firman
och 1860 af Carl Norstedt antogos till bolagsmän. E. Norstedt utträdde ur
firman 1869, kort derefter antog G. Laurin sin broder fil. d:r Albert Laurin
till bolagsman. Denne sistnämde, som i synnerhet riktat sina studier åt
litteraturhistoria och språkforskning, ägnade sig efter inträdet i firman
hufvud-sakligen åt förlagsverksamheten. Trots sin vacklande hälsa skötte han med
rastlöst ifver denna verksamhetsgren, hvilken under hans tid företer betydande
framsteg. Han afled den 24 april 1878; strax derefter inträdde en tredje
broder, ingeniören Carl Laurin, i firman.

Den 9 jan. 1879 afled emellertid Gustaf Laurin. Med honom
bortgick en varm vän af boktryckeriyrket och desS utöfvare. Utrustad med god
smak och skönhetssinne ägnade han sig med stort intresse åt yrkets
fullkomnande, hvari han genom oafbruten uppmärksamhet på hvad som kräfdes
och genom iakttagelser under utländska resor i hög grad lyckades. Båda
bröderna vinnläde sig särskildt om arbetarnes bästa och sökte på det mest
oegennyttiga sätt att gagna dem och förbättra deras vilkor.

I början af år 1879 sysselsatte tryckeriet 74 sättare, 16 tryckare, 49
biträden, lärlingar och qvinnliga arbetare, stilgjuteriet 31, bokförlaget och
kontoret 24 personer, eller tillhopa 194 personer. Tryckpressarnes antal
var 15 och stilgjutningsmaskinernas 12.

I mars år 1879 bildades aktiebolag för affärens fortsatta bedrifvande,
och i detta ingick Carl Laurin såsom kassadirektör, under det att till
verkställande direktör utsågs v. häradshöfdingen G. B. A. Holm, utgifvare af
Nytt juridiskt arkiv. Den alltjämt växande verksamheten hade redan länge
kräft vidgadt utrymme, och under åren 1882 — 1889 uppfördes å firmans
tomt den palatslika byggnad, i hvilken emellertid tryckeri och bokförlag redan
i okt 1884 kunde öfverflyttas. Stilgjuteriet, sqm några år bedrifvits i
förhyrd lokal å Kungsholmen, förlädes åter till firmans egen tomt och inrymdes,
liksom k. hofbokbindaren C. M. Anderssons .rörelse, i de gamla byggnaderna.
Sistnämnda rörelse öfvertogs, efter det C. M. Andersson år 1892 aflidit, af
aktiebolaget.

Äfven under tiden från aktiebolagets bildande har affären att uppvisa
en betydande utveckling, särskildt i fråga om bokförlagsverksamheten, der
skolböckerna börjat intaga en alltmer dominerande plats. Tryckeriet
sysselsätter nu i april 1896, 120 sättare, 20 tryckare samt 70 biträden, lärlingar
och qvinnliga arbetare, stilgjuteriet 40, bokbinderiet 100, kontoret och
bokförlaget 35 personer, tillhopa 385 personer. Materielen utgöres af 22 större
och mindre tryckmaskiner, — deribland en rotationsinaskin för föränderligt
format från Koenig & Bauer, af hvilket slag vid maskinens uppsättning år
1891 blott funnos fem i bruk, alla utom riket, — 2 kalandrar, 16
stilgjut-ningsmaskiner, deribland fyra komplettmaskiner, och slutligen ett större antal
maskiner för bokbinderiet.

Aktiebolagets styrelse utgöres nu af v. häradshöfdingen G B. A. Holm,
verkställande direktör, bankdirektören K. W. O., R. N. O., Chr. Eberstein i
Norrköping och civilingeniören Carl Laurin.

Gustaf Birger Anders Holm föddes den 25 nov. 1845 i Ystad, der
-fadern, som förut varit officer, innehade åtskilliga befattningar i stadens tjenst
såsom kronouppbörds- och drätselkamrer. Han aflade 1863 studentexamen,
1868 i maj examen till rättegångsverken, blef på hösten 1871 v. härads
höfding, grundläde 1874 Nytt juridiskt arkiv, hvilken tidskrift han
sedermera redigerat och fortfarande utgifver. Den 1 april 1879 blef han
verkställande direktör i bolaget, söm under hans energiska och kraftfulla ledning
alltjemt gått framåt och bibehållit sin höga rangplats såväl som boktryckeri
som såsom förlagsfirma. Jemte sin verksamhet inom bolaget utöfvar
härads-höfding Holm äfven på andra områden en storartad och gagnande
verksamhet. Så har han t. ex. utgifvit flere lagar med förklaringar såsom
vexel-lagen, utsökningslagen och vattenrättsförordningarne. Han är R. N. O., R.
W. O., R. D. D. O. samt officier de l’instniction publique.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 15:37:14 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/2/0008.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free