- Project Runeberg -  Sveriges industri - dess stormän och befrämjare / Del 3 /
400

(1894-1907) Author: Herman A. Ring
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nydqvist & Holms Verkstäder i Trollhättan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Som vid denna tid det då af verkstaden disponerade området väster
om kanalen var totalt bebyggdt, var det nu för vidare utvidgningar
nödvändigt att skaffa nya områden, och som några vidare gränser på samma
sida om kanalen ej stod att få, var man nödsakad att söka sig öfver på den
östra sidan af kanalen, där också ett stort område inköptes.

Här uppfördes åren 1896—97 en ny, ljus, rymlig och väl ordnad
verkstad för hopsättning af ramverk till lokomotiv och för byggande af
tendrar, tankar och för utförande af annat lättare plåtslageriarbete. Denna
lokal blef redan år 1898 tillbyggd och har en area af 100x20 m. För
tillverkningen af hjul och axlar uppfördes här år 1899 äfven en ny afdelning
med en area af 35x30 m., försedd med präktiga hjul- och axelsvarfvar
m. m. Båda dessa verkstäder försågos med egna ångcentraler.

Vid denna tid var det åren 1884—85 uppförda gjuteriet för litet,
hvarför omedelbart sedan afdelningen för hjultillverkning var färdig ett nytt,
ljust och väl inredt gjuteri uppfördes, försedt med lättskötta svängkranar
och en längs hela byggnaden löpande elektrisk travers. Denna lokal med
en area af 35x45 in., som sommaren 1901 togs i bruk, är dock redan nu
i behof af vidare tillbyggning.

När detta bygge väl var afslutadt, påbörjades planering för
användande af det gamla gjuteriet. Hittils hade verkstaden, som förbrukade en
ganska afsevärd kvantitet stålgjutgods, varit hänvisad till att från främmande
verk taga sitt behof af dylikt gjutgods. Förbrukningen var emellertid vid
denna tid så stor, ätt det gifvet skulle löna sig att anlägga eget stålgjuteri.
Det gamla gjuteriet lämpade sig nu efter en större om- och tillbyggnad för
detta ändamål. För att emellertid skaffa erforderligt utrymme till samtliga
för stålgjutgodstillverkningen behöfliga lokaler inköptes år 1902 af
Troll-hätte Pappersbruks A.-B. det angränsande området, och tillfördes
verkstaden samtidigt, en ökad krafttillgång på c:a 300 hkr.

De gamla pappersfabrikerna refvos eller ombyggdes, och anlades pä
det nya området en turbinkraftstation, ett vattengasverk, hufvudsakligen
afsedt för det samtidigt under utförande varande stålgjuteriet, bultsmedja
och ett stort och präktigt kolskjul. Dessa anläggningar, hvilka successivt
blefvo färdiga, kommo i full drift på hösten 1904.

Samtidigt med att den nya kraftstationen blef färdig, ändrades
kraft-öfverförningen i hela verkstadsanläggningen och installerades öfverallt
3-fas-motorer för såväl enkel- som gruppdrift af verktygsmaskinerna med
undantag af i ett par afdelningar, där. mindre turbiner redan då direkt drefvo
transmissionerna.

Under dessa sista år hade äfven uppförts 5 st. bostadslägenheter för
tjänstemän, belägna tämligen centralt å verkstadens område i en tallbacke
och under 1905 byggdes så ett sjukhus, förenadt med läkare- och
operationsrum samt badstuga, främst afsedt för verkstadens personal och deras
anhöriga.

Den ständiga ökningen i tillverkningen har nu slutligen gått därhän,
att det blifvit nödvändigt att alltmera skilja lokomotivfabrikationerna från
den öfriga tillverkningen. Början var ju redan i och med uppförande af
tender- och hjulverkstäderna gjord. Behofvet af en särskild maskinverkstad
för lokomotiv blef emellertid allt mer kännbart, och under år 1906 uppför-

des en stor, ljus verkstadslokal, uteslutande afsedd för tillverkning af
loko-motivmaskinsdetaljer. Denna, som täcker en area af 29,5 80 m., är för
närvarande under inredning. Emellertid äro planeringar för vidare
utvidgningar redan gjorda, och det är för närvarande blott en tidsfråga, när de
komma till utförande.

För att bättre kunna förse de yngre tjänstemännen med goda
bostäder och samtidigt för de många gäster, kontrollörer m. fl., som besöka
verkstaden, bereda en möjlighet till lämpligt logis m. m. är för närvarande
ett hotell under uppförande, och väntas detta blifva färdigt till hösten.

Sedan år 1862 har verkstaden arrenderat en strax norr om
verkstaden liggande Trollhätte Kanalverk tillhörig docka och där hufvudsakligen
reparerat ångare och seglare samt äfven byggt nya såväl ång- som
segelbåtar och pråmar.

Som af förestående framgår, är det en ganska ovanlig utveckling,
som Trollhättans Mek. Verkstad under de nu nära fullbordade 60 åren haft,
och torde det vara af intresse att med några siffror belysa huru
tillverkningen samtidigt ställt sig.

Arbetsstyrkan har sedan är 1860 stigit på följande sätt:

1860 52 st., 1870 83 st., 1880 372 st.. 1890 597 st., 1895 695 st.,
1900 1,033 st., 1905 1,196 st., 1906 1,219 st.

Tillvärkningsvärdet utgjorde:

1848 7,027 kronor, 1850 40,472 kronor, 1860 106,157 kronor, 1870
356,573 kronor, 1880 761,294 kronor, 1890 1,047,731 kronor, 1895 1,015,246
kronor, 1900 2,931,465 kronor, 1905 2,429,000 kronor.

Lokomotivtillverkningen har från 1864, då det första levererades, ökats
enligt nedanstående tablå:

År 1874 levererades det 50:de, År 1897 levererades det 500:de,
» 1878 :» » 100:de, » 1901 » » 600:de,
» 1884 » » 200:de, » 1903 » » 700:de,
» 1890 » » 300:de, » 1906 » » 800:de,
» 1894 400:de,

och är för närvarande under utförande lok till och med ordningsmr 887.

Af dessa äro levererade till Statsbanorna 330 st., Svenska Enskilda
banor 499 st., Norska Statens banor 26 st., Norska Enskilda banor 2 st.
Danska Statens banor 12 st., Danska Enskilda banor 8 st., Finska Statens
banor 10 st.

Dessutom hafva utförts en betydande del turbinanläggningar, gröfre
specialverktygsmaskiner, vattenverksanläggningar, drifna af såväl ångmaskiner
som gas- och elektromotorer, och har verkstaden på sista tiden som
specialitet äfven upptagit tillverkningen af gasmotorer, kompressorer,
Iuftfjäder-hammare m. m.

Den ledande själen i detta företag var redan från början ingeniör
J. H. Antenor Nydqvist, och han kan nu vid fyllda 90 år med glädje och
stolthet se tillbaka på en synnerligen framgångsrik lifsgärning. Han följer
ock i den dag som är med intresse allt som rör verksamheten i verkstaden.
Under de senaste 20 åren har han vid sin sida haft sin son Herman
Nydqvist, hvilken sedan år 1896 varit delägare i affären, och som nu är
verk-9 stadens egentlige chef.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 17:54:06 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rhasvindus/3/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free