- Project Runeberg -  Om riksföreståndarskap enligt Sveriges och Norges grundlagar /
22

(1892) [MARC] Author: Otto Varenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

antager man, att norrmännen af praktiska skäl vilja
låta det i § 34 R.O. angifna maximum af 5 dagar
mellan riksdagens början och dess öppnande tillämpas äfven
hos dem, så får man en tidsbegränsning för valet af 25
dagar (5+8+12).

Differensen är icke oväsendtlig. Till att börja med
är det onekligen riktigare att, såsom riksakten gör, sätta
tiden för valet i sammanhang med
tronföljdspropositionens aflemnande och icke med riksdagens början. Det
kan tänkas, att interimsregeringen ej gör sin plikt, utan
dröjer öfver den faststälda tiden med propositionens
afgifvande. Det låter äfven tänka sig, att stortinget dröjer
så länge med att konstituera sig, att interimsregeringen
ej hinner inom 10 dagar från riksdagens öppnande
afgifva proposition, och på så sätt skulle det norska
stortinget kunna göra en den svenska riksdagsordningens
bestämmelse illusorisk.

Det hade vidare varit lättare att åstadkomma
kongruens emellan de olika lagarnes tidsbestämmelser, i fall
en gemensam utgångspunkt antagits. Men som det nu
är, skulle § 66 R.O., om den tillämpades, beröfva å ena
sidan interimsregeringen en del af den i § 3 R.A.
med-gifna betänketid öfver propositionens formulering och
å den andra riksdagen en del af den betänketid öfver
propositionens innehåll, som samma § tillerkänner
densamma.

Ett tillämpande af § 66 R.O. skulle slutligen
sannolikt, om också icke med nödvändighet, leda till, att
riksdagen måste fatta sitt beslut först. Man kan hysa olika
åsigter om lämpligheten eller olämpligheten af samtidiga
beslut af de båda riksförsamlingarna, om § 3 R.A.
afser dylik samtidighet eller icke, men det måste i alla
händelser medgifvas vara olämpligt, att svensk grundlag
gifver anledning till den praxis, att riksdagen skall i en
dylik fråga, där likställigheten rikena emellan är tydligt
utsagd, besluta först och dymedelst lägga ett visst band
på stortinget.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 02:43:34 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/riksforest/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free