Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Hufvudskälet för nämnda tolkning torde emellertid
vara, att de ordalag § 91 använder äro mycket
omfattande och anses ej antyda någon begränsning i
riksdagens rätt. Det heter nämligen: — "tage riksdagen den
författning om rikets styrelse, hvilken riksdagen nyttigast
finner.*
Fattar man detta stadgande så att representationen
därigenom berättigats att gå ända till afsättning, så har
man därmed tillerkänt densamma en halft revolutionär
myndighet. 1809 års grundlagsstiftare skulle enligt denna
uppfattning genom bestämmelserna i § 91 ha velat liksom
binda revolutionen i lagliga former. Frågas kan
emellertid, huru detta stämmer med den grundsats, som
genomgår regeringsformen, och hvilken i dess § 4 fått
följande uttryck: "konungen eger att allena styra riket
på det sätt, denna regeringsform föreskrifver" ? Anses
§ 91 R.F. angifva ett sätt för konungens
styrelseutöfning, som innehölle ett vilkor för densamma af den
omfattning och betydelse, att dess åsidosättande gåfvo
riksdagen rätt att detronisera konung och konungahus, så
måste ett från regeringsformens allmänna principer så
skarpt afvikande undantag vara i fullt klara och
otvetydiga ordalag i nämnda grundlag stadgadt.
Förfäk-tarne af denna riksdagens rätt äro därföre ock de, som
bevisningsskyldigheten för detta undantags förefintlighet
åligger. Deras skäl äro emellertid å ena sidan några
lämplighetsgrunder1), mot hvilka likväl andra fullt ut
lika afse värda kunna ställas, som tala för den motsatta
uppfattningen, (se s. 58), å den andra sidan lydelsen
af § 91 R.F., hvilken enligt deras mening så otvetydigt
stadgar denna riksdagens rätt, att det vore obehörigt
!) Rydin framsläller s. 301, not 1 den extraordinära och föga
sannolika möjligheten, att Sveriges konung blefve vald till kejsare af
Ryssland och för detta ändamål afsade sig Sveriges krona. I så fall
vore det olämpligt, att Sverigo skulle hafva till konung ryska
tronföljaren. Jmfr äfven Rydin, Sv. rdgn II 1. s. 350 not 1. Alin stöder
sig vid den förut omnämnda möjligheten att konungen blefve sinnessjuk,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
