- Project Runeberg -  Folkskalden Robert Burns. En lefnadsteckning /
24

(1892) Author: Gustaf Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Ärans dagar - 5. Motgångar och död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och för evigt“, mottog han sorgliga underrättelser om sin
öfvergifna trolofvade, Jean Armour. Hon var åter, såsom
följd af deras senaste samvaro, på väg att bli moder.
Hennes brutale fader hade drifvit henne på dörren, och
hon stod nu utan huld och skydd. Burns föranstaltade
visserligen att hon blef mottagen i en väns hus, men
fortsatte ännu en tid förhållandet till Clarinda, “den sköna
härskarinnan öfver skaldens själ“.

Sedan han sent omsider erhållit sitt honorar, 9,000
kronor, af hvilka han lämnade en betydlig del till
underhåll åt sin moder, och sedan han otvetydigt erfarit att
intet var att vinna af vederbörande i Edinburg, fann han
emellertid ingen annan utväg än att återtaga sitt gamla
yrke såsom gårdbrukare. Han uppgjorde därför kontrakt
om arrendehemmanet Ellisland i närheten af Dumfries och
det var väl med tanken på att han där behöfde en duglig
matmor att förestå hushållet, som han erinrade sig sin
gamla skuld till “vackra Jean“. Han lämnade Edinburg
på våren 1788, och i augusti samma år fullbordade han
genom vigsel det i själfva värket redan förut lagligt
giltiga äktenskapet med henne. Någon anledning att ångra
den rättvisa han sent omsider gjort henne fick han häller
aldrig, ty trots hans ständiga otrohet minskades aldrig
hennes tillgifvenhet, och hon blef den förträffligaste
husmoder han kunde önskat sig.

*


5. Motgångar och död.



Huru betryckt Burns än må ha varit, när han såg
sina förhoppningar krossade och kände sig tillbakavisad från
de kretsar, där han nyligen mottagits som hedrad gäst,
så synes han dock ha känt en viss tillfredsställelse i
medvetandet af att ha handlat rätt och att i alla fall numera
vara en oberoende man. Han grep därför det nya värfvet
an med friskt mod och lätt hjärta.

Själf lade han hand vid utarbetet på Ellisland, gick
själf efter plogen och var en god husbonde mot sina
tjänare. Hans oroliga vanor följde honom dock äfven hit.
Han var en i hög grad sällskaplig natur och kunde aldrig
besluta sig för att rycka sig lös från det muntra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:24:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/robburns/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free