- Project Runeberg -  Folkskalden Robert Burns. En lefnadsteckning /
25

(1892) Author: Gustaf Fröding
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Motgångar och död

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dryckeslifvet och i stallet ägna sig åt landtbruk eller poetisk
alstring. Tidt och ofta var han gäst hos sina grannar af
landtadeln och gårdsbrukarklassen, och lika ofta tillbrakte
dessa en afton på Ellisland. Att döma af samtida
beskrifningar och Burns’ egna dryckesvisor måtte det vid
dessa glada lag gått så vildt till som gärna är möjligt.
Det är icke underligt att hans starka hälsa till sist bröts
af detta lefnadssätt och att gårdsbruket, trots de ansträngningar
han värkligen gjorde att sköta det med kraft och
förstånd, icke blef som det borde.

När därtill kom att skördarna slogo fel, måste han
vara betänkt på att annorledes söka trygga sin familjs
uppehälle. Han sökte därför och erhöll äfven en anställning
såsom tjänsteman vid accisvärket (accis är en art
tullbeskattning). Ingenting kunde vara mindre i
öfverensstämmelse med hans människovänliga sinnelag än detta
yrke, som hade tycke af en polisspions och tvang honom
att draga lagens straff öfver dem, som kringgingo dess
bestämmelser. Det var nog endast för familjens skull han
åtog sig det.

Han var dock alltför vekhjärtad att icke själf då och
då kringgå sin plikt för att frälsa en fattig stackare.
Många historier berättas om de icke alltför listiga knep
han begagnade för att hjälpa lagöfverträdarna att lura
honom själf. En gång skulle han å tjänstens vägnar
göra undersökning hos en fattig kvinna, som förehade
någonting mindre tillåtligt. Burns infann sig
emellertid själf hemligen på förhand för att ge henne en vink.
“Kate, är ni tokig,“ sade han — “vet ni inte att
öfveruppsyningsmannen och jag äro öfver er inom fyrti
minuter?“ Kvinnan tog fasta på vinken och lagade att
undersökningen ej ledde till något resultat. En annan gång
kom Burns och en medhjälpare till en kvinna, som
misstänktes för olaglig brygd. När hon såg dem, smög hon
sig ut bakvägen och lät en piga och en liten flicka reda
sig bäst de kunde med de objudna gästerna. “Har det
varit någon marknadsbrygd här i dag?“ — “Nej då,
herrn, vi har ingen tillåtelse till det,“ sade pigan. Men
den lilla flickan visste icke bättre än att hon utropade:
“det är inte sant, för den stora svarta kistan är full af
ölbuteljer och mor har bryggt hela natten.“ — “Vi ha
brådtom, just nu,“ sade Burns — “men när vi kommer

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:24:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/robburns/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free