Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bolsjevikien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
från det rysk-japanska kriget, lär ha dött för ett eller ett
par år sedan. Den religiöse sagotäljaren Remizov är
förstummad, den mystiske grubblaren Sologub (Teternikov) har jag
fåfängt spanat efter, och totalt försvunnen är den
hänsynslöse realisten Artsybasjev, en student från Charkov,
vilken nästan uteslutande hämtade sina stoff från den stora
revolutionens blodiga kaos och som i den genom sin
ohöljdhet uppseendeväckande romanen "Sanin" predikade ett slags
estetisk nietzscheanism "jenseits von Gut und Böse" och
drömde om en gyllene tid, då "intet skall hindra människans
lycka, då hon skall vara fri från alla förpliktelser, även
kärlekens, och får hängiva sig åt alla åtkomliga njutningar".
Och borta från Ryssland äro alla de andra "unga"
författarna, som efter revolutionsåret 1905 bröto med de gamla
traditionerna, men i sitt slag voro lika tendentiösa som
1800-talets "samhällsanklagande" skriftställare och
experimenterade med alla möjliga konstriktningar från den mest subtila
symbolism till den krassaste naturalism. Icke ens den
pornografiska litteratur, som började gripa kring sig samtidigt
med Rasputins orgier, tycks ha fått insteg i den
snusförnuftigt torra doktrinarism, som nu stämplar även den "sköna"
litteraturen. Ej heller den religiösa mystik, som förut
frodades i vitterheten och vid sidan av mycket vanvett även bjöd
mycket av äkta trosinnerlighet och gudomlig ekstas, kan
bestå inför Lenins krasst materialistiska negerande och torra
samhällsmoraliserande.
Den ryska litteraturen och "fria" pressen leva för
närvarande i landsflykt, och det finns numera knappt någon
europeisk storstad, som saknar ryskt tryckeri eller
förlagsverksamhet. Den viktigaste utgivningsorten är för
närvarande Berlin, där firman Ladysjnikov sedan många år har
utgivit nya arbeten av Gorkij m. fl., och där till och med en
rysk bibliografisk tidskrift publiceras. I Paris har bildats ett
bokförlag "Russkaja zemlja", som 1921 har utgivit nya verk
av Rysslands förnämsta nu levande prosaister: A. I. Kuprin,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
