Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 K. Human. Vetenskapssamf:s i Lund Årsberättelse 1929—30
kosmogoni *. Enligt Noreen 2 är germ. *Inguz ett namn med
ursprunglig phallisk betydelse och har av denne forskare
sammanställts med gr. εyχoς ’lans’. I runföljden ik- kunna vi utan
tvivel se en reflex av ljudföljden ing-. Svårare är att med
bestämdhet yttra sig om, vad den därpå följande
runkombina-tionen kan återspegla: det kan vara -uld- (ev. med obetecknat
omljud 3) eller -old-. Mig synes det förra alternativet
sannolikare, och kunna vi i så fall i ikιιlt(i)ka (gen. pl.) ha en
patro-nymisk suffixavledning av ett namn InguldR, som kan ha varit
en i Götaland vid tiden omkring år 800 brukad benämning på
samma gudamakt, som i Uppsala nämndes med dubbelnamnet
Ing-Frey etc. I uld- kunna vi se svagstadiet till ett urgerm.
*uald- ’makt’ (fisl. vald n. ’makt’, fht. giwalt, mht. gewalt m.
och f. ’makt’ etc; svagstadiet *uul- föreligger i fisl. preter.
olla 4). Bekant är bruket av ordet ’makt’ om en
fruktbarhetsgudomlighet, t. ex. sv. dial. mäkta om den magiska kraften i
säden och brödet. Å andra sidan föreligger möjligheten att i
anslutning till Bråte och v. Friesen (R, s. 54 och s. 135 ff.)
förklara *IngιddR som den regelbundna utvecklingen av en
urnord. nominativform (*Ingui(a)ualduR enl. v. Friesen).
Betydelsen av detta namn kan ursprungligen ha varit ’Inghärskaren’.
*IngyldingR skulle ävenledes i så fall betyda ’avkomling av
Ing’= ’en bland gudarna’. I anslutning härtill tolkar jag hitaR
ikult(i)ka såsom ’vem av Ingulds ättlingar’= ’vem av gudarna’.
Det följande skall visa, att lönnskriften i sin helhet här syftar
på gudavärlden.
I fråga om uttrycket kuanaR husli är jag även böjd för
att inlägga en i viss mån ny mening. Mig synes, att det
senare ordet husli (instrumental dativ) snarast bör uppfattas
1 Ursprungligen var det som bekant icke en Kronid utan minst tre,
vilka i sin tur hade ättlingar.
2 Jfr Noreen, Namn och bygd, VIII, 1920, s. 1 ff.
3 Jfr i profaninskriften rukulfsUntR.
4 Några forskare betrakta got. wulþus ’härlighet’ såsom reflekterande
svagstadiet av samma rot, jfr Feist, Etymologisches Wörterbuch der gotischen
Sprache, 1923, s. 440; Trautmann, Baltisch-Slavisches Wörterbuch, 1923, s.
341, (exempel på svagstadiet i baltiskan — lit. pavildes ’behärskad, besatt’ etc. —
lämnas här).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
