Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
välgrundade uppgift, att gångarnas sammanlagda längd uppgår
till 876 kilometer, sålunda nästan samma sträcka som
hela den italienska halföns, och att sex millioner människor
i dem funnit sin sista boning.
En mängd frågor tränga sig på besökaren. Redan
namnet katakomber ger anledning till undersökningar. I
forntiden nämndes underjordiska begrafningsplatser
hypogaia, källare, eller koimeteria (på latin coemeteria eller —
detta förekommer dock blott på en enda inskrift —
accubitoria), sofkammare, ett namn som, om det ej uppfunnits
af de kristna, dock med förkärlek af dem användes såsom
väl motsvarande den kristna föreställningen om döden som
en sömn, till dess uppvaknandets stora dag kommer. »Snart»,
säger den kristna diktaren Prudentius [1], »snart skall den
tid komma, då värmen skall återupplifva dessa ben, då
blodet ånyo skall flöda i dessa ådror, då lifvet åter skall
taga denna boning, som det lämnat, i besittning. Dessa
liflösa kroppar, som så länge lågo i grafvarnas stoft, skola
höja sig i rymden för att åter förena sig med sina forna
själar. — Nu tystne de klagande ljuden! — Jord, mottag
och göm i ditt moderliga sköte dessa kvarlefvor, som vi
anförtro i din vård! de voro boning åt en själ, skapad af
alltings upphofsman; där bodde en ande, som lifvades af
Kristus’ vishet! Betäck denna kropp, som vi sänka i ditt
sköte! En dag skall Han, som skapat och format den med
sina händer, minnesgod af dig återfordra sitt verk och sin
afbild». Också heter begrafningen på de första kristnas
språk depositio, hvarmed antydes att den döda kroppen
betraktas såsom anförtrodt gods, som skall återkräfvas.[2]
Venient cito secula cum iam
Socius color ossa revisat
Animataque sanguine vivo
Habitacula pristina gestet.
Quæ pigra cadavera pridem
Tumulis putrefacta iacebant
Volucres rapientur in auras
Animas comitata priores
— — — — — — —
Iam mæsta quiesce querela!
— — — — — — —
Nunc suscipe terra fovendum
Gremioque hunc concipe molli
Hominis tibi membra sequestro
Generosa et fragmina credo.
Animæ fuit hæc domus olim
Factoris ab ore creatæ
Fervens habitavit in istis
Sapientia principe Christo.
Tu depositum tege corpus.
Non immemor ille requiret
Sua munera fictor et auctor
Propriique ænigmeta vultus.
Cathemerinon X.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
