Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den enda af dessa cemeterier — i alt ungefär
sextio till antalet — som under hela medeltiden var
tillgänglig, var, såsom vi nedanför skola se, den vid S.
Sebastiano eller som den af okänd anledning kallades
Coemeterium ad Catacumbas. Då de öfriga underjordiska
kyrkogårdarna utom Romas murar efter lång glömska åter
upptäktes och undersöktes, öfverflyttade man nu på dem
alla detta namn i den grekiskt klingande formen catacombæ,
ja man benämnde så dylika grafgångar och kamrar,
hvarhälst i verlden de förekommo. De voro nämligen i forntiden
alls icke ovanliga. Öfveralt, dit semiter framträngt, hafva
de lämnat dylika minnesmärken efter sig; vi finna dem i
Syrien, på Malta, Sardinien och Sicilien, vid Kartago, i
Phoinike, Kyrenaika och Chersonesos; i Egypten, hvars
invånare tillhörde en med semiterna, om också ej nära,
beslägtad stam; i Etrurien, hvars befolkning af många
forskare anses hafva upptagit en österländsk beståndsdel;
judarna hafva sådana minnesmärken till och med i
närheten af Roma. Äfven på nyare anläggningar, som ej hafva
annat gemensamt med de romerska nekropolerna än att de
äro underjordiska, har namnet katakomber öfvergått, såsom
på de ofantliga stenbrotten vid Paris med sina från de
vanliga kyrkogårdarna flyttade oerhörda massor af
människoben.
Hvilka tankar hade för de första kristna i Roma varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
