- Project Runeberg -  Romas kristna katakomber /
10

(1881) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de ledande vid antagandet af detta grafskick, som väsentligt
skilde sig från det annars hos romarna brukliga, om också,
såsom vi skola se, många anknytningspunkter finnas? Efter
hvilken plan inrättades katakomberna och hur verkstäldes
det tekniska arbetet? Under hvilka förutsättningar kunde
de kristna i de första århundradena, då deras tillvaro
enligt det allmänna antagandet är en strid på lif och död
mellan romarstaten och den uppåtsträfvande kyrkan, skapa
dessa oerhörda nekropoler, hvilkas tillvaro omöjligt kunde
vara den verldsliga makten obekant? Hvarpå berodde de
olika skeden i katakombernas byggnadssätt och utstyrsel,
som vid en noggrannare undersökning öfveralt kunna spåras?
Hvilket utbyte har studiet af dem lämnat för konst- och
kulturhistorien? Alla dessa frågor skola vi söka att besvara,
så långt de vetenskapliga källorna medgifva det.

Dessförinnan måste vi dock inlåta oss på en kort
öfversigt af dessa källor samt något redogöra för den plan,
som ledt den sista och största forskaren på området, G.
B. de Rossi vid hans beundransvärda upptäkter och arbeten.
Endast så skola de ofvan uppstälda frågornas berättigande
och upptäkternas betydelse rätt falla i ögonen.

*



Sedan nionde århundradet upphörde man af skäl, som
skola finna sin plats, när vi komma till framställningen af
katakombernas historia, att besöka den underjordiska
dödstaden med undantag af cemeteriet vid S. Sebastiano.
Kunskapen om dess tillvaro tyckes visserligen, att döma
af skriftställarnas tystnad, varit lika död som den om
Pompeii och Herculaneum, men man måste dock ej sällan
vid gräfningar i stadens omgifningar hafva stött på dess
gångar och kammare, ehuru man, först sedan renässansen
återväkt deltagandet för Romas forntid, fäste sig därvid.
För öfrigt var äfven renässansen så öfvervägande hednisk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:27:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romaskris/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free