Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvänne bland dem, som utkom 1702, två år efter hans död.
Under det adertonde århundradet voro i synnerhet
konstverk, som man funnit i cemeterierna, föremål för studier,
I allmänhet nöjde man sig dock med hvad som redan fans
tillvarataget och anstälde inga nya och själfständiga
forskningar. Först Seroux d’Agincourt [1] inträngde åter i deras
djup, men anstälde där endast obotlig skada. Den forne
kavalleriofficeren och generalförpaktaren var van att gå
handgripligt tillväga och föll på den fördärfliga tanken att
söka aflösa de på stenväggarna målade bilderna. Hans
föredöme fann efterföljd och först nu blef den förstöring
fullständig som genom bristande nit hos myndigheterna
och väl äfven genom svårigheter att bevaka en så vidsträkt
yta fortgått alt sedan katakombernas återupptäckande.
Mot midten af detta århundrade finna vi jesuiten
Marchi ifrigt sysselsatt med studiet af Roma sotterranea.
Själf afstod han på grund af åtskilliga omständigheter
snart från dessa arbeten. Han hade dock hunnit meddela
sin ifver åt den snillrike man, hvars namn vi redan haft
anledning att nämna, Giovanni Battista de Rossi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
