Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han med stora förhoppningar af den lärda kardinal
Wiseman. Af ännu större betydelse än det nyss nämnda arbetet
var hans Roma sotterranea cristiana (i tre delar 1864, 1867,
1877, med talrika taflor); det är och skall blifva
hufvudkällan för hvad vi veta om katakomberna. I sin tidskrift
Bulletino di Archeologia cristiana framställer han
oupphörligt nya fynd och nya synpunkter. Äfven hans bror
Michele de Rossi har gjort sig ett namn inom den kristna
fornforskningen. Ursprungligen jurist slog denne sig på
matematik och ingeniörvetenskap för att kunna vara
brodern behjälplig vid studiet af jordmånen och upprättandet
af planer öfver katakomberna. Han har till och med
uppfunnit ett sinnrikt instrument för underjordiska mätningar,
som fick pris på första verldsutställningen i London.
De Rossi tillskrifver själf sin framgång den
omständigheten, att han återvändt till Bosios, man skulle kunna
säga analytiska, förfaringssätt. Han studerade liksom denne
de gamla skriftställarna, och först sedan han noggrant hos
sig inskärpt hvad de hade att lära, grep han sig an med
arbetet i själfva katakomberna. För att rätt kunna fatta
företrädet af denna metod och tillförlitligheten af det utbyte
den lämnat skola vi följa honom i hans tillvägagående vid
upptakten af Callistos ryktbara cemeterium.
Han hade från början ärnat sysselsätta sig med de
kristna begrafningsplatserna i den ordning, som deras
historiska betydelse gaf vid handen. Han borde sålunda
hafva börjat med de vatikanska grottorna (grotte vecchie),
där Petrus skulle blifvit begrafven och där de första
romerska biskoparna hvilade; men dessa grottor hafva, för att
begagna Boissiers uttryck, blifvit krossade under
grundvalarna af den väldiga basilika, som blifvit bygd öfver
dem. Han vände sig därför till det stora nät af
katakomber, som befann sig utmed via Appia, bland hvilka skulle
finnas S. Callisto, hvilostaden för det tredje århundradets
biskopar eller, om man så vill, påfvar, en hederstitel som ganska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
