Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De i katakomberna så ofta förekommande
måltidsscenerna äro, såsom vi redan nämnt, troligen anspelningar
på den heliga nattvarden (Bild 14, 30, 31). De Rossi vill
emellertid i dem alltid finna sinnebilder af det himmelska
gästabudet.
Voro de nu omtalade bilderna att anse såsom
hieroglyfiska tecken för en viss trosföreställning eller ett visst
lärobegrepp, så gifves det andra, som gå ett steg längre och i
konstnärlig komposition uttrycka de kristliga ideerna.
Af dessa allegoriska bilder skola vi här behandla endast
de vigtigaste. I första rummet komma de redan ofvan
nämnda framställningarna af Orpheus och den gode herden.
Ett egendomligt, af många fakta bevitnadt drag hos
de älsta kristna är deras fördragsamhet mot olika
tänkande, den högsinnade uppfattning, som ej en gång för alla
utesluter någon från den eviga saligheten och som till och
med öppnar himmelrikets portar för hedningarna, när de
ärligt och efter måttet af sina egna gåfvor och sin
tidsålders förutsättningar sökt sanningen. Hos Gregorius från
Nazians berättas, hur Platon uppenbarade sig för en
kristen, som talat om honom såsom en otrogen, och lärde, att
han varit den första, som trodde när Kristus nedsteg till
helvetet och predikade evangelium för de döda.[1] En
gammal kristlig bard från Spanien sjunger hur hans landsman,
»den bäste bland kejsare», Traianus, genom Gregorius den
stores böner blifvit räddad från underjorden.
Hic Traianum revocans ex orco
Efficit dignum superum catervis.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
