- Project Runeberg -  Romas kristna katakomber /
115

(1881) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Det var naturligt, att denna bild skulle erbjuda många
anknytningspunkter för kristliga föreställningar. Såsom vi
redan ofvan antydt, var den väsentligaste af dessa, att
Kristus så gärna använde bilden om sig själf. Redan i det
gamla testamentet hade ju Gudsriket ofta blifvit framstäldt
under bilden af en herde med sin hjord.

Utom denna allmänna betydelse har den gode herden
med lammet äfven en annan: han var enligt Hieronymus
en symbol för uppståndelsen.

Det är emellertid ej blott med lammet öfver skuldrorna
som den gode herden afbildas, ehuru visserligen denna
framställning är den vanligaste. Man ser honom stundom i
begrepp att lämna betesplatsen. Han för till afsked
handen mot hufvudet, en åtbörd, som hos de gamle beteckna
smärta, eller han fattar sin herdeväska, som varit upphängd
å ett träd, eller han hvilar sig under färden, eller han är
nära att hinna fram till målet — det himmelska riket, på
bilderna framstäldt under symbolen af en herdekoja.
Stundom är det en hel hjord, som då följer honom.[1]

På den ofvan meddelade bilden af Orpheus se vi
midtelfältet omgifvet af åtta andra bilder. Fyra af dem
återgifva ett får eller en oxe under hvar sitt träd och hafva
väl hufvudsakligen dekorativ betydelse. På de andra fyra
finna vi däremot symboliska framställningar. Två af dem
äro tydligen motbilder till hvarandra cch förekomma såsom
sådana på många bland de älsta kristna konstverken: Moses,
som slår med sin staf på klippan, och uppväckandet af
Lazarus. Jämförelsepunkten torde väl vara, att tron, likaväl
som att locka vatten ur klippan, förmår att låta lifvets källa
framkvälla där den redan förtorkat. Deras sammanhang
med Orpheusmyten är ej så klart: måhända är det Kristus’
välde till och med öfver det liflösa som jämföres med
makten hos den trakiske skaldens lyra. Af de båda andra
fälten upptages det ena af en vacker bild af herdegossen


[1] Martigny a. st. under ordet Pasteur (le bon).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:27:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/romaskris/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free