Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»människoandens revolutionerande» genom att tvinga den att se
sitt liv under idealens synpunkt.
Efter att ha skrivit en rad märkliga dramer med ämnen
ur Norges äldre historia och i ett första nutidsdrama, »Kärlekens
komedi», ironiskt ha gisslat den konventionella uppfattningen
om kärleken och äktenskapet, samlar han sig 1866 till det stora
idédramat »Brand», i vilket han hänsynslöst hävdar kravet på
att människan skall fullt ut vara sig själv, det stora individuella
sanningskravet, vars osjälviska innehåll han året därpå belyser
i det poesirika sagospelet »Peer Gynt», där i hjältens person
persifleras det mänskliga begäret att »vara sig själv nog». I
dessa idédramer, som båda tillhöra världslitteraturens storverk
och som på samtiden fingo det mest djupgående inflytande, lade
Ibsen grunden till en personlig och individualistisk
världsåskådning med den strängaste etiska betpning. Livet får sitt
värde av omutlig sanning och lika omutlig pliktuppfyllelse.
Efter det stora dubbeldramat »Kejsare och Galiléer»,
fullbordat 1873, som har till ämne de stora världsåskådningarnas
historiska kamp, ingår Ibsens diktning i en ny fas, vari han
tillämpar sina grundidéer på de modärna samhällsförhållandena
i form av dramatiska konflikter mellan modärna människor och
vedertagna samhällsuppfattningar. De förnämsta av dessa
problemdramer äro »Dockhemmet» 1879, som hävdar kvinnans rätt
till personlig frigörelse och likställighet inom äktenskapet; det
tragiska familjedramat »Gengångare», ett av hans yppersta verk,
där äktenskapsproblemet återupptages med hänsyn till
ärftlighets- och degenerationsfrågorna, samt »En folkefiende», där den
enskildes rätt gentemot den kompakta majoriteten hävdas med
frän satir. Såväl »Dockhemmet» som »Gengångare» föranledde
allmänna och våldsamma debatter över hela den bildade världen.
Med »Vildanden», som utkom 1884, inledes det sista skedet
i Ibsens diktning, de psykologiska och »symbolistiska»
dramernas skede, utmärkt för djupa, ofta innerligt och pessimistiskt
färgade själskonflikter. Bland dessa dramer, som ju ligga vår
tid närmast, må särskilt nämnas »Rosmersholm», »Byggmästar
Solness» och »John Gabriel Borkman», samtliga mästerverk av
mycket hög rang. Ibsen avled i Kristiania den 22 maj 1906.
I dramats historia har det knappast förr hänt, att en diktare
från ett litet och avlägset kulturland kunnat tillkämpa sig en
sådan ledande ställning i förhållande till hela sin samtid som
Ibsen. I kraft av sin okuvliga personlighet, genom den oböjliga
konsekvensen i sin idealitet och med sin geniala blick för de
hjärtefrågor, som rörde sig djupast i tiden, förmådde han att
ställa sitt drama i omedelbart förhållande till livet självt och
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
