Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Svensk självstyrelse - XV. Redaktör Sigfrid Hansson: Arbetarklassens insatser i svensk självstyrelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARBETARKLASSENS INSATSER I
SVENSK SJÄLVSTYRELSE.
J\RBETARKLASSENS insatser i svensk självstyrelse äro av
relativt sent datum. Från kommunal- och statsförvaltningen var
arbetarklassen om icke principiellt så i varje fall praktiskt taget
utestängd ända till det innevarande seklets första årtionde.
Den på 8oo-kronorsstrecket och fyrkskalorna grundade
rösträtten i stat och kommun medgav icke, att arbetarna befattade
sig med offentliga angelägenheter. Men för arbetarna själva
blev kravet på politisk likställighet icke blott ett oeftergivligt
rättfärdighetskrav utan i lika hög grad ett uttryck för deras
behov av att få tillgodose sina sociala, ekonomiska och kulturella
intressen. Det var därför naturligt, att den liberala
rösträttsrörelsen på ett tidigt stadium sökte kontakt med arbetarklassen
och att denna sedermera blev den kraftigast pådrivande faktorn
i strävandet efter allmän, lika och direkt rösträtt fram till
rösträttsreformen 1907 och författningsrevisionen 1918.
De insatser, som arbetarklassen gjort i svensk självstyrelse,
ha alltså icke minst bestått i ett målmedvetet deltagande i
rösträttsrörelsen under senare hälften av 1800- och början av
1900-talet. Därmed skapades förutsättningarna för det eftersträvade
medinflytandet inom kommunal- och statsförvaltningen. Att
Vinjettbilden: Extra partikongress ang. rösträttsfrågan 1902.
306
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
