Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nr. 8. 1933. Svensk självstyrelse. Internationella ekonomiska frågor - Karin Kock: Internationella ekonomiska frågor - Höjda tullar och handelsrestriktioner — en följd av kriget och depressionen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i London, juni 1933. På ordförandeplatsen till vänster, vid mikrofonen,
Mac Donald.
tjänster) från gäldenärs- till fordringsägarelandet. I den mån
en dylik varuexport förhindras eller försvåras, måste under
guldmyntfot en utjämning äga rum genom export av guld. För en
tid kan, som vi redan sett, detta förhållande överskylas genom
en kontinuerlig kapitalexport från borgenärslandet, men så
snart denna export upphör, ställes man inför ovannämnda
situation. Det är därför nödvändigt att borgenärsstaterna
bedriva en sådan handelspolitik, att en likvid i form av varor blir
möjlig. I detta hänseende har mycket syndats under det gångna
decenniet, och det kan ej betvivlas, att den handelspolitik som
förts av de stora borgenärsländerna framtvingat guldrörelser,
vilka lett till den ojämna guldfördelning som varit en av de
monetära faktorerna i krisförloppet.
Redan före konjunkturomslaget 1929 hade
tullprotektionis-men tagit fart, bl. a. på grund av det ökade antalet tullgränser i
Europa och den ekonomiska nationalism som gjorde sig gällande
i de nya staterna. Skärpningen av den protektionistiska politiken
i Förenta Staterna, som resulterade i 1922 och 1930 års tullagar,
var också en av krisen oberoende företeelse. Men
protektionismen har genom krisen erhållit ny vind i seglen. I första hand
3X7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
