Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 12
RÖSTRÄTT FÖR KYIKK0R
5
I
Il P. 1HEUS ■BBELAFFlB
STOCKHOLM
Gamla Kungsholmsbrogatan 26
(andra huset från Drottninggatan)
Stort tager af finare och enklare
MÖBLER
i ek, mahogny, valnöt samt andra
träslag äfven målade, till billigaste priser.
Ällrn. Tel. 11410 Riks Tel. 6505
l
Hem för späda barn
öppnas 15 juni av ex. sjuksköterska med flerårig
praktik från spädbarnssjukhus i Sverige och
Tyskland. Även klena spädbarn mottagas till
god, sakkunnig vård. Pris 60 kr. pr månad.
Éel: Prof. E. Alin. Förfrågn. hos hemmets
föreståndarinna Syster Astrid Landberg,
Stockholmsvägen 22, Ällrn. tel. 361 Råsunda.
Sommargäster
kunna erhålla trevliga rum, belägna i
närheten av Ronneby Hälsobrunn.
Adress VILLA ROSENHAGA, Ronneby.
jstxj
röstrÄtt!
I Finland o. Norge ha
kvinnorna redan förut rösträtt
±Sk Sveriges ¾cvi*xrÉ.o:r
rröstr&tt¾»
Som ett memento för Sveriges män
lät L. K. P. R. genom sina
lokalföreningar, omedelbart efter det underrättelse
ingått om den danska grundlagens
stadfästelse, över hela landet medelst
stora gula affischer sprida ovanstående
fråga^Till riksdagens medlemmar
ställdes frågan direkt genom tryckta
brevkort, som också utsändes genom
föreningarnas försorg. Flera tusen
affischer och brevkort ha på detta sätt
spritts över landet.
Svenska kvinnor!
Sedan jag varit med i Danmark, när
de danska kvinnorna erhöllo sin
medborgarrätt, ber jag er alla kvinnor i
Sverige: hjälp oss i arbetet att vi
också snart måtte erhålla vår
medborgarrätt, så att också i Sverige, liksom i
de övriga nordiska länderna, män och
kvinnor tillsammans få stifta landets
lagar. Måtte vi snart få uppleva den
dagen! Upp till arbete och kamp!
På överfarten mellan Köpenhamn
och Malmö, den 7 juni 1915.
Er
Augusta Tonning.
internationella alliansens ordförande,
mrs Chapman Catt. Hälsningen, som
sedan låg framme för att så många
som ville skulle få tillfälle att
underteckna densamma, lydde sålunda:
"Vi medlemmar av
rösträttsorganisationer i flera länder, anslutna till
internationella rösträttsalliansen,
församlade i Stockholm för
högtidlighållande av våra danska systrars seger,
sända lyckönskningar och varmaste
hälsningar till vår avhållna
ordförande.
. Vi skola hålla rösträttens fana högt
tills seger är vunnen i alla länder."
Icke mindre än åtta nationer voro
representerade bland undertecknarna.
En stund efter supén skedde
uppbrott, och alla uttalade sin belåtenhet
med den vackra festen, som i minnet
skall vara förbundet med den dag
Danmarks kvinnor erhöllo sin
medborgarrätt.
G.H.E.
Fur bokvänner och bibliotek att beakta*
Engström & Engeströms välkända
lånbibliotek, Norrlandsgatan 15, är på grund
av affärens upphörande, till salu för
moderat pris. Cirka 22,000 volymer i såväl
svensk som norsk, dansk, tysk, engelsk och
fransk litteratur. Ett lämpligt tillfälle för
samhällen med nystartade bibliotek eller
boksamlingar.
Kyrkans ansvar i närvarande tid.
Av Maria Almen.
Det var bömdag och den svenska
kyrkans reformationsfest. Jag bevistade
då en aftonsångsgudstjänst i en av
huvudstadens kyrkor. Predikan rörde
sig förklarligt nog till stor del om de
närvarande politiska förhållandena.
Predikanten framhöll — vad som ofta
sagts i dessa dagar — hur
kristendomens motståndare begagnat sig av det
närvarande världskriget för att påvisa,
hur kristendomen gjort fullständig
bankrutt. Häremot opponerade han
sig på det kraftigaste. Det nuvarande
kriget, grymmare, omänskligare än
något annat i världshistorien, visade
tvärtom fullständig brist på
kristendom i de s. k. kristna länderna.
Så långt var jag med talaren. Ty
vad är kristendomen om inte ett
kärlekens evangelium! I det ögonblick,
som "kristendomen" tar våldet och
råheten i försvar, blygs jag att
benämnas kristen, att tillhöra ett kristet folk.
Skall jag göra mig förtjänt av ett
dylikt namn, måste jag först och främst
genomträngas av samma höga ideal,
som en gång besjälade denna religions
störste son. För honom var kärleken
det högsta, kärleken mellan
individerna" och kärleken mellan folken. Hur
strängt bedömde han ej sin tids och sitt
folks fariseism och partisinne 1 Hur
visade han ej, framför allt genom sitt
förhållande till de hatade samariterna,
att han kritiserade och ogillade sin
egen nations politiska ståndpunkt!
Det är ofattbart, hur bildade
människor i vår tid, med tillfälle att ta
kännedom om Kristi lära sådan den
möter oss i de fyra evangelierna,
ogenerat påstå sig vara anhängare av
denna förkunnelse, samtidigt som de
försvara och förhärliga det, som är
kristendomens raka motsats:
själviskheten, vinningslystnaden, hatet, våldet
och råheten.
Talaren vid ovannämnda tillfälle
framhöll slutligen, hur det dock är en
Guds dom, som för närvarande går ut
över mänskligheten.
Mig förefaller djet, som om denna
förkunnelse från våra predikstolar
vore den största faran, det värsta onda,
för närvarande. Så länge de enskilda,
så länge statsmännen i de respektive
länderna gå fria från ansvar, sä länge
kriget alltjämt framhålles som en
Guds sak — så länge kan man ej
tänka sig en förändring till det bättre.
Så länge våra präster med kraft och
myndighet framhålla kriget som ett
nödvändigt medel till människornas
"förädling", så länge kommer kriget att
av den stora allmänheten betraktas
som något berättigat, ja, rent av som
något stort och gott Så länge våra
och andra länders präster låta
försynen bära ansvaret för detta
förskräckliga elände, bakom vilket varje
tänkande människa ej ser annat än
mänsklig maktlystnad och mänskliga
lidelser, så länge känna sig diplomaterna
säkra. De* tjäna en hög herre: det är
dock något stort att vara "Guds"
redskap och språkrör bland människorna!
Tanken på detta ger dem kraft och
mod att uppträda som en gång Gamla
testamentets domare och profeter —
folken ha endast att lyda och göra bot.
Skola vi våga hoppas — och vad
vilja vi väl hellre i närvarande stund —
att detta ödeläggande krig snart skall
få ett slut och dessutom bli det sista
i världshistorien, så måste vi alla hjäl-
pas åt att öppna ögonen på dem, som
ännu gå blinda. Vi måste lära dem
inse, att krig är detsamma som mord
— massmord. Vi måste lära dem inse
det förnedrande i att begagna sig av
sådana medel för att nå vissa yttre
fördelar. Vi måste lära dem förstå, att
tvister staterna emellan kunna och
böra avgöras på fredlig väg genom
skiljedomstol. Vi måste lära dem
inse, att en sådan uppgörelse har alla
förutsättningar för att bli rättvisare
och för de olika folken mera
tillfredsställande än den, som blir följden av
ett hetsigt och blodigt krig, då sinnena
ännu äro i uppror.
Och till sist: vi måste lära en
stackars vilseledd mänsklighet, att kriget
ej kan försvaras i religionens namn.
Här måste vi vädja till prästerna. Det
är först och främst deras sak att
fritaga en rättfärdig Gud — och det är
ju en sådan herre vi vilja tjäna — från
ansvaret för kriget. Det är deras sak
att framhålla människornas ondska
såsom själva upphovet till kriget —
men på ett annat sätt än vad som nu
oftast sker. Det är mycket, som vilar
på våra präster i dessa allvarstunga
tider, och, säkert är: skall deras arbete
bli fruktbärande, då gäller det att ej
trampa de gamla, nötta stigarna utan
att bana nya, präktiga vägar, där
människornas samveten ej råka i nöd på
grund av ständiga motsägelser och
därav följande pliktkollisioner.
Det är med glädje man tar del av
sådana tankar, som dem pastor Mohn
uttalat i (Sin lilla skrift: "Kriget och
Gud". Men vi behöva många, många
fler sådana röster. Hur skulle man ej
önska, att i varje liten landskyrka i
Sveriges mest avlägsna bygder dylika
kloka och verkligt kristliga ord finge
ljuda denna fagra midsommartid!
Dock ej endast hos oss, utan
kanske först och främst i de länder, där
sommarens härliga blomster färgas
röda av blod, där människorna i sin
förfärliga belägenhet glömt det sköna
ordet från sin barndom:
"Allt vad I viljen, att människorna
skola göra eder, det gören I ock dem."
Och vi kvinnor, ja, vi anmäla oss
med glädje som frivilliga deltagare i
detta upplysningsarbete! I hemmet, i
skolan, i umgängeslivet — överallt, där
våra stämmor kunna göra sig hörda,
där vilja vi höja dem som
förespråker-skor för fred, kärlek, sanning och rätt!
Belönad kvinnogärning.
Regeringen har tilldelat fru Stina
Roden-stam i Hudiksvall medaljen i guld av femte
storleken med inskrift: Illis quorum
me-ruere labores, som belöning för det
förtjänstfulla arbete hon på flera olika
områden nedlagt. Det är fru Rodenstam, som
varit den ledande kraften, då det gällt att
återuppliva hemslöjden i norra
Helsingland. Sedan år 1908 är hon ledare av
Gävleborgs läns hushållningssällskaps
bemslöjds-och växtfärgningskurs i Hudiksvall och
innehar flera olika förtroendeposter såsom
ledamot av Hudiksvalls skolråd,
styrelsemedlem i stadens flickebarnshem m. m.
Fru Rodenstam är intresserad medlem av
F. K. P. R„ vars styrelse i Hudiksvall hon
tillhör och har även skrivit en av
Gävleborgs länsförbund av F. K. P. R. utgiven
skrift, Den unga kvinnans praktiska
fostran.
LÅikemiikffvÄt
foJEdrakládning;
ar& koppor h«M
rochNifalir
bei&ierv fráfcoch färgeri Akfiebolag Göfebargp
Haagdelegationen i Stockholm.
För att hedra de utländska gäster från
Haagkongressen, som Stockholm haft
glädjen att hysa, anordnade Haagkommittén
torsdagen den 3 juni ett festligt samkväm
å Grand Hotel, vilket genom den
representativa samling kvinnor, som var
närvarande, fick en stämningsfull prägel. En
särskild glädje för kommittén var att få
hälsa Selma Lagerlöf välkommen, och
hennes närvaro, såväl som de ledandes inom
kvinnorörelsen och de utländska gästernas,
återförde tanken till den lysande
kongressen 1911, vilket Rosika Schwimmer också
senare betonade i sitt anförande.
Välkomsthälsningen till deputationens medlemmar
framfördes på engelska av
yrkesinspektören fröken Kerstin Hesselgren, som även
valdes till aftonens ordförande. Hon
nämnde, att tre av de delegerade lovat att tala
och överlämnade först ordet åt miss
Chry-stal Macmillan, som redogjorde för
Haagkongressens uppkomst och förlopp.
Målarinnan betonade särskilt den känsla, som
drivit alla jordens kvinnor till en aktion
för fred och lett till solidaritet och
gemenskap. Hon nämnde även, att det är till
de neutrala länderna man sätter sitt hopp
och att man väntade, att kvinnorna genom
fredsmöten och anslutning till fredens idé
skulle verka för dess slutliga uppnående.
Mrs Ramondt talade därefter om den
känsla, som gripit kvinnorna, nämligen att de
ville göra något, en personlig insats i
arbetet mot blodsutgjutelsen, och det var
denna känsla, vilken i alla länder kommit till
synes, som mer än något annat
uppmuntrat de holländska kvinnorna.
Förhållandet var detsamma, som när de första
rösträttsföreningarna bildades, jorden var
beredd för sådden, och det är i egenskap
av släktets mödrar kivnnorna måste rädda
den ras, som nu hotas att gå under.
Aftonens glanspunkt blev, som ju var att
vänta, Rosika Schwimmers anförande.
Hennes entusiasm är oförliknelig. Hennes
förmåga att gripa sina åhörare likaså.
Auditoriet lyssnade lika andlöst som när hon
för en och en halv månad sedan från
samma estrad talade till ett auditorium, som
hon band genom sin viljas intensitet och
sin vältalighets glöd.
Rosika Schwimmer inledde sitt anförande
med en vacker hyllning till Selma
Lagerlöf, som i rösträttsarbetet betytt så
mycket, inte bara för sitt eget lands, utan även
för andra länders kvinnor. Hon övergick
därefter till den nyligen hållna
Haagkongressen, som varit ett uttryck för den rena,
äkta kvinnoviljan, och hon liknade den vid
en ö av harmoni mitt i hat och våld och
blod. Haag kommer att få en plats i
världshistorien som ett bevis för att
människorna inte voro så dåliga som de
syntes. Den var det första offentliga beviset
för att en fredsvilja verkligen fanns hos
folken. Med kraft hävdade fru
Schwimmer,, att det fordras arbete av oss och
oavlåtligt arbete, tills kriget är slut.
Mili-tarism är allt det, där makt sättes före rätt,
men principen rätt däremot är liktydig
med fred. Det är makten, som fört oss till
de rysliga olyckor, som nu föröda folken,
och vi få varken unna oss rast eller ro,
förrän rättsprincipen segrar. Det duger
inte att lugnt sitta och vara vittne till
vad som sker, var och en måste vara med,
när det gäller att rädda rasens framtid och
inte i egoistisk avskildhet blott tänka på
sin egen fördel. Fru Schwimmer gav även
en verkningsfull skildring av de soldater,
vilkas ansikten under striden bära en
järnmask av hård beslutsamhet, men som i
döden visa ett barnaansikte. Det är detta
barnaansikte, som samlat kvinnorna till
enigt arbete för freden. Kvinnorörelsen är
intimt förbunden med freden och därför
böra nationerna ge kvinnorna rätt att bli
hörda i mänsklighetens största frågor. Vi
kvinnor måste fullborda det arbete, som
begynts på Haagkongressen, och i det
arbetet måste varje kvinna, som känner sitt
ansvar, taga del.
fldyohatfirman SHERBEB6 och SCHRÖDER
Luntmakaregatan 7 (hörnet av Kungsg.) Stoekholm.
FAMILJERATT
(Arvs- och Äktenskapstvister, Boskillnader
Testamenten) samt övriga juridiska uppdrag.
FERM EXPEDITION. MODERAT ARVODE.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
